Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Årsmötet i ideella föreningar - frågor och svar

 

Här besvaras frågor om årsmötet i den ideella föreningen.
Se också under Föreningskunskap vår sida med ​information om årsmötet i ideella föreningar.
 

"Fråga Föreningsdoktorn" upphör svara på frågor

Det är inte längre möjligt att ställa frågor till frågespalten "Fråga föreningsdoktorn".

Tidigare har jag på ideell basis svararat på frågor om ideella föreningar. Det har skett med mejl direkt till frågeställaren. Frågebesvarandet har upphört från och med 28/11 2016. Däremot kommer tidigare publicerade frågor och svar att finnas kvar här på www.voluntarius.com och utökas.

Svaren i "Fråga föreningsdoktorn" är till för dig som är aktiv i en ideell förening och som vill att den ska fungera bra i enlighet med god föreningssed.

Christer Leopold


Innehåll i "Fråga föreningsdoktorn"

Frågor och svar beträffande ideella föreningar har delats upp på följande kategorier:

Fråga Föreningsdoktorn - startsida

Allmänt

Ansvarsfrihet

Arvoden

Jäv

Medlemmars rättigheter

Medlemskap

Protokoll

Stadgar

Styrelsen

Valberedningen

Årsmötet


Kan styrelsen istället kalla till årsmöte på hemsidan?

Fråga: Enligt stadgarna i vår förening ska ”Kallelse till årsmöte … vara skriftlig och avsändas minst fjorton dagar före utsatt dag”. Men nu har styrelsen kallat till årsmöte enbart på hemsidan. Är det tillåtet?

 

Voluntarius svar: Det är inte tillåtet, vilket innebär att årsmötet i detta fall inte kan genomföras och, om det genomförs, att dess beslut inte är giltiga. För att vara giltigt måste ett årsmöte nämligen kallas på precis det sätt som anges i stadgarna. Styrelsen har alltså ingen valfrihet på denna punkt.


Har styrelsen rätt att lägga årsmötet på annan ort?

 

Fråga: Jag är medlem i en förening som har sitt säte i Malmö men har ett upptagningsområde i hela södra Sverige. Det har varit en del konflikter mellan medlemmarna och styrelsen och nu har styrelsen valt att lägga nästa årsmöte på en ort och vid en tidpunkt som gör det svårt för medlemmarna att närvara. Majoriteten av medlemmarna måste lämna hemmet dagen innan och övernatta på hotell till hög kostnad. Är det tillåtet att göra så av styrelsen?

 

Voluntarius svar: Om det är tillåtet eller inte för styrelsen att lägga årsmötet på annan ort beror i första hand på vad som står i stadgarna alternativt vad som är föreningspraxis. Det kan alltså vara tillåtet. Om stadgarna inte uttryckligen ger styrelsen denna rätt och föreningspraxis varit att årsmötet hålls på samma ort och tid varje år, då har styrelsen inte någon självklar rätt att flytta det. Ett sådant beslut ska då fattas av årsmötet och gäller därefter.

 

Även om stadgarna skulle medge det, så är det olämpligt av styrelsen att lägga årsmötet på plats och tid som förhindrar merparten av de aktiva medlemmarna att delta. Att kunna delta på årsmötet är nämligen den mest grundläggande medlemsrättigheten i en demokratisk förening. Det är medlemmarnas aktiva deltagande på årsmötet som ger föreningen legitimitet. En styrelse ska därför i varje situation verka för att så många som möjligt deltar.

 

I samband med konflikter brukar intresset för att delta i årsmötet öka. Om styrelsen då med byråkratiskt fiffel försöker hindra deltagande, skadar den föreningen och undergräver sin egen ställning.

 

I det här sammanhanget kan det kanske vara viktigt att påpeka att varken styrelsen eller årsmötet får ge fördelar, t.ex. ersättning för resa och hotell, till vissa medlemmar och inte till andra. (November 2011)


Ska styrelsens yttrande bifogas motionerna när de skickas ut?

Fråga: Ska även yttrandet från styrelsen läggas med motionen när den skickas ut till medlemmarna en vecka innan årsmötet?

 

Voluntarius svar: Hur motioner och styrelsens yttranden över dem ska behandlas i er förening bör framgå av stadgarna. Om det inte gör det så ska man följa samma metod som man gjort vid tidigare årsmöten (föreningspraxis). Det vanliga är att motionerna och styrelsens yttrande över dem skickas ut eller på annat sätt presenteras tillsammans.


Hur långt innan årsmöte ska medlemmarna få sin kallelse?

Fråga: Hur långt i förväg måste kallelse till årsmöte vara medlemmarna  tillhanda?

Voluntarius svar: Hur och när styrelsen ska kalla till årsmötet brukar normalt stå i stadgarna. Om det av någon märklig anledning inte finns med i stadgarna, då finns inga bindande regler. Det hör emellertid till god föreningssed att kalla i så god tid att alla medlemmar har en rimlig möjlighet att delta. Jag tycker att i sådana fall är det rimligt att kallelsen skickas ut en månad i förväg.


Kan personer som inte är medlemmar rösta på årsmöte? Kan de bli valda?

Fråga: Kan personer som inte är medlemmar i föreningen delta på årsmötet? Kan de rösta och kan de bli valda till föreningens styrelse?

 

Voluntarius svar: Det är stadgarna som styr vad som gäller i föreningen. Titta där om du får svar på dina frågor. Annars gäller god föreningssed enligt nedan:

 

Normalt är att endast medlemmar (och vald extern revisor) får delta i årsmötet. Med delta i årsmötet menar man: vara närvarande, få yttra sig, få delta i beslut och kunna bli vald till mötesfunktionär. Inga andra har rätt att delta, annat än om årsmötet uttryckligen gett dem det.

 

Många föreningar slarvar med att kontrollera att endast medlemmar är närvarande. Det skapar stora problem om det blir konflikt inom föreningen. Ett enkelt sätt att kontrollera att endast medlemmar är med på mötet är att pricka av dem vid ingången och på så sätt upprätta en röstlängd.

 

Styrelsen kan bjuda in utomstående till årsmötet som särskilda gäster eller underhållning. De får närvara, men inte delta i mötesförhandlingarna. Ibland bjuder styrelsen också in en expert för att ge information om en viss fråga på dagordningen. För att den utomstående experten ska kunna yttra sig, så måste årsmötet först adjungera denne för den dagordningspunkten. En adjungerad får delta i diskussionen, men inte rösta. Det händer också att styrelsen föreslår en utomstående till mötesordförande. Om årsmötet accepterar detta, då kan den valde givetvis utföra detta uppdrag.

 

Den som inte är medlem kan varken rösta eller bli vald till styrelsen.


Kan styrelsen genomföra en ”medlemsomröstning” om motioner?

Fråga: Inför årsmötet har vår styrelse skickat ut motionerna med denna uppmaning: "Om du är mot denna motion så meddelar du detta på årsmötet den 7/3 2012 alternativt inkomma med mail till … eller brev till … senast den 10/4 2012." Kan man verkligen på detta sätt fortsätta att rösta på en motion efter årsmötet? Är det inte snarare så att en motion ska tas upp på årsmötet, diskuteras och röstas och därmed avslutas?

 

Voluntarius svar: Ja, det som du säger i sista meningen är rätt (om inte stadgarna säger annat).

 

Den normala processen för motioner är: De sänds in till styrelsen. Styrelsen sänder ut dem och sitt yttrande över dem tillsammans med årsmöteshandlingarna. Årsmötet diskuterar och beslutar. Därmed är motionen avklarad och styrelsen (och medlemmarna) har att rätta sig efter beslutet oavsett om de gillar det eller ej.

 

Om jag förstår dig rätt så önskar styrelsen genomföra ett slags "medlemsomröstning". En sådan skulle kunna vara tillåtet om den är uttryckligen tillåten enligt stadgarna. Stadgarna ska då också ange för vilka frågor den är tillåten och hur den ska genomföras och kontrolleras. Metoden skulle också kunna vara tillåten för att ställa frågor till medlemmarna för att ge vägledning till styrelsen när den fattar beslut som ligger inom dess eget mandat. Om den inte är direkt tillåten enligt stadgarna för detta syfte, så kan den inte användas för att fatta beslut (till exempel om motioner) som annars måste fattas av årsmötet. ”Medlemsröstningen” kan alltså inte ersätta årsmötet som högsta beslutande instans.

 

Jag utgår ifrån att inget av dessa alternativ föreligger i ert fall. Metoden är alltså inte tillåten, vilket innebär att eventuella beslut som tas med den saknar juridisk giltighet.


Kan årsmötet ändra i årsredovisningen?

Fråga: Jag undrar om samma svar som här intill (se "Kan årsmötet ändra i verksamhetsberättelsen?") är giltigt för årsredovisningen?
Är detta också styrelsens redovisning till årsmötet, som mötet har att lägga till handlingarna (alternativt godkänna/icke-godkänna)?
Utgör också redovisningen ett dokument som ligger till grund för beviljande/icke-beviljande av ansvarsfrihet, men som kan läggas till handlingarna oavsett om styrelsen beviljas ansvarsfrihet eller inte?
Om revisorn har anmärkningar på redovisningen, är det ändå den som ska behandlas vid årsmötet, eller kan styrelsen efter revisorns granskning ändra i redovisningen?
När är det liggande kortet lagt slutgiltigt, vid styrelsemötet som klubbar redovisningen, efter revisorns granskning och utlåtande eller efter årsmöte eller?

Voluntarius svar: Årsredovisningen och verksamhetsberättelsen liknar varandra i det att de bägge utgör den redovisning av sin förvaltning som styrelsens har att lämna till sin uppdragsgivare – årsmötet. Men det finns också viktiga skillnader.

Verksamhetsberättelsen är i huvudsak ett internt dokument (skrivet just för årsmötet), medan årsredovisningen både är internt och externt.

Årsredovisningen behövs nämligen för självdeklaration och andra kontakter med Skattemyndigheterna och som viktig information för föreningens intressenter som bank, leverantörer, samarbetspartners, bidragsgivare, kommun och andra.

En annan skillnad är att det är ganska lätt för årsmötesdeltagaran att själva bedöma och till och med föreslå förändringar i en verksamhetsberättelse. Årsredovisningen däremot kräver expertgranskning, en uppgift årsmötet har gett till sina revisorer och som de redovisar i revisionsberättelsen.

Normalt brukar årsmötet (eventuellt efter vissa justeringar) godkänna den ekonomiska rapporten, fastställa balans- och resultaträkningen och besluta vad som ska ske med eventuell vinst eller förlust. I detta vägleds årsmötet av revisorernas förslag.

Behandlingen av årsredovisningen sker innan punkten om ansvarsfrihet kommer upp. Även om redovisningen godkänns kan styrelsen därefter förvägras ansvarsfrihet, fast då naturligtvis av andra skäl.

Normalt krävs årsmötets godkännande för att årsredovisningen ska vara giltig. Om årsmötet underkänner årsredovisningen då måste den korrigeras, vilket förmodligen inte kan ske under sittande möte. Godkännande av årsredovisningen och frågan om styrelsens ansvarsfrihet får därför hänskjutas till ett extra årsmöte.


Frågor och svar om ansvarsfrihet

Här hittar du frågor och svar om ansvarsfrihet!


Kan en enskild medlem yttra sig angående styrelsens ansvarsfrihet?

Fråga: På årsmötet i ideell förening, får en enskild medlem yttra sig vid frågan om ansvarsfrihet för styrelsen? Kan medlemmen reservera sig mot hela styrelsen eller mot enskild medlem i styrelsen?

 

Voluntarius svar: I alla demokratiska föreningar har medlemmarna yttrande, förslags- och beslutsrätt på årsmötet (och övriga medlemsmöten). Detta innefattar också rätten att reservera sig mot fattade beslut.

 

När det gäller ansvarsfrihet så kan en medlem yrka på att sådan inte ska ges till hela eller delar av styrelsen. Sedan är det mötet som beslutar. Om någon inte är nöjd med mötets beslut kan han reservera sig gentemot det (vilket innebär att han både protesterar mot och klargör att han inte tar juridiskt ansvar för beslutet).


Ska medlemsavgiften tas upp på årsmötet även om den föreslås oförändrad?

Fråga: Om man har årlig medlemsavgift ska det tas upp som en punkt varje årsmöte även om den föreslås vara oförändrad?

Voluntarius svar: Normalt står det i stadgarna att årsmötet ska besluta om medlemsavgiften. Om så är fallet, då måste frågan tas upp på varje årsmöte.

Men även om det inte står så i stadgarna bör frågan tas upp på varje årsmöte. Det är årsmötet som fastställer medlemsavgiften. Även om styrelsen föreslår att avgiften ska vara oförändrad så är det ju inte säkert att årsmötet delar den uppfattningen. Därför måste årsmötet ha tillfälle att diskutera och besluta i frågan.

Om frågan inte är reglerad i stadgarna och man inte vill diskutera frågan på varje årsmöte, då kan man föreslå årsmötet att fastställa en avgift som ska gälla för flera år framåt. Med ett sådant beslut behöver inte avgiften tas upp igen förrän den tiden gått eller i förtid om styrelsen eller motionär så föreslår.


Hur gör man om inget årsmöte hölls förra året?

Fråga: Hur förfar man om inget årsmöte har hållits under föregående år?

Voluntarius svar: Styrelsen får då rätta till detta problem genom att på årets årsmöte redovisa verksamheten och ekonomin (inklusive revisorernas berättelse) för hela perioden sedan det senast hållna årsmötet. Årsmötet får då ta ställning till om den sittande styrelsen, som uppenbarligen brutit mot stadgarna, ändå ska få ansvarsfrihet. Om mötet vill kan det ge styrelsen förnyat mandat eller också välja en ny.


Vad gör vi när det saknas en kandidat vid valet av styrelse?

Fråga: Igår dök ett problem upp då en av föreslagna styrelsemedlemmar meddelat ett hon inte ställer upp. Därmed har vi bara 4 tilltänkta styrelsemedlemmar och stadgarna säger att vi ska ha 5. Jag tror inte vi kommer hitta eller få någon ytterligare som ställer upp då vi har årsmötet på måndag. Vad göra om vi inte kan få 5 styrelsemedlemmar på årsmötet? Kan den nya styrelsen börja arbete trots att de inte är 5 medlemmar?

Voluntarius svar: Det är vanligt att det dyker upp kandidater på årsmötet om det verkligen saknas någon till styrelsen. Om det inte gör det föreslår jag att årsmötet väljer fyra ledamöter och vakantsätter en post. Därmed kan styrelsen arbeta. Kolla i stadgarna om det finns regler för att styrelsen ska vara beslutsmässig. När ni följer dem ska ni utgå från att styrelsen har fem ledamöter.


När ska revisionen vara klar?

Fråga: Finns det några regler hur lång tid före årsmötet revisionen skall vara klar?

Voluntarius svar: Det finns inga generella regler för hur lång tid före årsmötet revisionen ska vara klar. Det kan dock finnas regler för din förening. De finns i så fall i stadgarna, i tidigare årsmötesbeslut eller har etablerats genom sedvänja (s.k. föreningspraxis).


Vad blir konsekvensen om årsmötet bara väljer en revisor, inte två som stadgarna säger?

 

Fråga: Inför årsmötet i en ideell förening föreslås val av endast en revisor och en suppleant. Enligt stadgarna ska två revisorer samt två suppleanter väljas. På fråga säger föreningens ordförande att "vi väljer bara en revisor och en revisorssuppleant. Det har vi alltid gjort." Eftersom det är ett brott mot stadgarna, blir konsekvensen då att årsmötet inte blir legitimt? 

 

Voluntarius svar: Det verkar som om föreningens ordförande hänvisar till föreningens praxis. Men praxis gäller inte i detta fall eftersom frågan om revisorer är reglerad i stadgarna.

 

Att välja bara en revisor när stadgarna säger två är ett stadgebrott. Det gör att föreningen saknar en legitim revisionsfunktion. Att bara en revisor skriver under de dokument där två ska skriva under gör att dessa inte är juridiskt giltiga. Det påverkar föreningens relationer med medlemmarna, skattemyndigheterna och tredje man. Detta stadgebrott undergräver legitimiteten av det väljande årsmötet (som bryter mot stadgarna), men framförallt legitimiteten i det nästföljande årsmötet, som alltså genomförs utan att föreningen har en legitim granskningsfunktion. Det innebär till exempel att årsmötet inte har underlag att godkänna bokslutet eller att bevilja den avgående styrelsen ansvarsfrihet.


Måste den avgående styrelsen delta på årsmötet?

Fråga: Vilka måste delta på ett årsmöte, hela den "gamla" styrelsen eller ingen av dem?

 

Voluntarius svar: Den sittande, nu avgående (alltså gamla) styrelsen ska delta i årsmötet. Det är inget valfritt, utan ingår i deras förtroendeuppdrag. De ska där bland annat redovisa sitt arbete inför medlemmarna som ska ta ställning till om de vill ge ansvarsfrihet eller ej till styrelsen. Först när styrelsen beviljats eller inte beviljats ansvarsfrihet är ledamöterna befriade från sitt förtroendeuppdrag och kan lämna mötet (om de så önskar). 


Får jag rösta med fullmakt på föreningens årsmöte?

 

Fråga: Får jag ta med en fullmakt från min dotter och rösta enligt hennes önskemål på ett årsmöte? Vi är båda med i föreningen och betalt medlemsavgift för i år redan. Självklart är det en bevittnad fullmakt.

 

Voluntarius svar: Normalt får man inte rösta med fullmakt på en ideell förenings årsmöte. Det strider mot själva idén för ideella föreningar. Det finns dock ett mindre antal föreningar där det är tillåtet. Det beror på att man där i stadgarna skrivit in att det är tillåtet att rösta med fullmakt. Du får alltså titta i stadgarna vad som gäller för er förening.


Röstning genom ombud

Fråga: På ett årsmöte jag bevistade nyligen kom frågan om röstning genom ombud mot uppvisande av fullmakt upp under fastställandet av röstlängd. I den aktuella föreningens stadga är detta inte reglerat, i kallelsen till årsmötet stod ingenting om röstning genom ombud.
På denna förenings förra årsmöte var också denna fråga uppe, men röstlängden fastställdes då till att omfatta de i rummet närvarande medlemmarna med motiveringen att inget annat framgått av kallelsen.
Vad är gängse praxis i denna fråga?

Voluntarius svar: Det tillhör inte god föreningssed att i ideella föreningar tillåta röstning med fullmakt. Det är därför inte tillåtet annat än om det står så i stadgarna. Ett årsmöte kan inte i sittande möte införa röstning med fullmakt. Det kan inte heller styrelsen göra (till exempel genom ange det i kallelsen). Det enda sättet att införa röstning med fullmakt är att ändra stadgarna, men att införa detta är inte att rekommendera. Det innebär en hel del extra arbete för föreningen och ger inga direkta fördelar jämfört med den traditionella metoden.


När senast ska man betala medlemsavgiften för att kunna rösta på årsmötet?

 

Fråga: När är senaste datumet för inbetalning av medlemsavgift, för att få rösta vid årsmötet? Kan jag betala veckan innan eller t o m samma dag som mötet?

 

Voluntarius svar: Det beror på vad som står i stadgarna. Om det inte står något i stadgarna kan möjligen ett tidigare årsmöte ha beslutat något om detta. Det kan också finnas föreningspraxis i frågan. Om inget av detta finns, så har föreningen helt enkelt inga regler för när avgiften ska vara betald. Det finns nämligen inga generella regler för detta, utan varje förening måste själv besluta hur den vill ha det. Eftersom det handlar om medlemmarnas demokratiska rättigheter så kan sådana beslut bara fattas av årsmöte och kan inte gälla retroaktivt.


Kan man bli medlem vid årsmötet?

Fråga: Kan en person bli medlem i en förening i samband med årsmötet?

 

Voluntarius svar: Vad gäller att bli medlem vid årsmötet, så finns det olika regler i olika föreningar. Det som gäller är i första hand vad som står i stadgarna. Om det inte står något i stadgarna, då gäller det som är normalt i just den här föreningen (= föreningspraxis). Man kan därför säga, att om föreningen inte tidigare låtit utomstående bli medlemmar vid årsmötet, då är det inte tillåtet. Årsmötet kan naturligtvis besluta att det ska vara tillåtet, men styrelsen kan det inte.  Min rekommendation är att inte tillåta utomstående att bli medlemmar i samband med årsmötet – det ökar nämligen risken för fusk i samband med konflikter inom föreningen.


Frågor och svar om årsmötesprotokoll

Här hittar du frågor och svar om årsmötesprotokoll!


Kan årsmötet ändra i verksamhetsberättelsen?

Fråga: Vid ett årsmöte framkom yrkanden om strykningar i och tillägg till styrelsens verksamhetsberättelse. En ledamot i dåvarande styrelsen menade då att årsmötet inte har rätt att besluta om ändringar utan att det endast är styrelsen som kan göra detta.
Samma ledamot hävdade att det enda ett årsmöte för en ideell förening kan göra med en verksamhetsberättelse är att "lägga den till handlingarna". Godkänner ett årsmöte genom detta en lagd verksamhetsberättelse eller menas endast att årsmötet tagit del av styrelsens verksamhetsberättelse? 
Enligt föreningens stadgar har årsmötet till uppgift att "behandla verksamhetsberättelsen för föreningen" och dagordningen formulerade punkten som "Föreningens verksamhetsberättelse". Varken i stadgarna eller i det reglemente som definierar verksamhetsområden står skrivet att styrelsen ansvarar för verksamhetsberättelsen.
Kan årsmöte behandla yrkanden om ändringar i föreningens verksamhetsberättelse med eller utan styrelsens godkännande? 

Voluntarius svar: Verksamhetsberättelsen är styrelsens rapport till årsmötet om sitt arbete under det gångna året. Den utgör ett av underlagen när årsmötet tar ställning till om styrelsen ska får ansvarsfrihet eller inte.

Det är alltså styrelsens dokument, inte årsmötets. Av det följer att årsmötet inte kan göra strykningar eller ändringar i dokumentet.

Normalt, men inte nödvändigtvis alltid, brukar årsmötet ”lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna”. Ett alternativ vore att ”godkänna verksamhetsberättelsen”. Det är skillnad mellan de två. Det senare innebär att årsmötet godkänner verksamhetsberättelsen inte bara som en rapport, utan också till innehållet. Att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna innebär, som du misstänkte, att årsmötet noterat rapporten, men inte direkt tar ställning till dess innehåll. Ett tredje alternativ vore att årsmötet beslutar att "inte godkänna verksamhetsberättelsen". Det är ett möjligt och nödvändigt beslut om årsmötet anser att innehållet är grovt felaktigt. Det bör i så fall följas av att årsmötet inte beviljar styrelsen ansvarsfrihet och/eller avsätter den och väljer en helt eller delvis ny.

Ett problem är, att om årsmötet, trots att det är missnöjt med verksamhetsberättelsen, beslutar att lägga den till handlingarna och sedan beviljar styrelsen ansvarsfrihet, då kan det ändå efteråt tolkas som ett medgivande om att innehållet i verksamhetsberättelsen är i huvudsak korrekt. För att undvika detta kan årsmötet besluta att till protokollet ta att verksamhetsberättelsen innehåller felaktigheter. De viktigaste felaktigheterna bör nämnas i beslutet. Årsmötet kan sedan besluta att "med dessa påpekanden lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna".


Vad gör man om ingen kommer på årsmötet?

Fråga: Om man kallar till årsmöte och medlemmana inte kommer. Vad gör man då? För man måste väl ha årsmöte i en ideell förening?

Voluntarius svar: Jag delar upp mitt svar i två delar: 1) Föreningstekniskt och 2) Föreningsstrategiskt.

1) Föreningstekniskt

En ideell förening måste hålla årsmöte. Om den inte gör det så kan den i princip inte fortsätta, utan måste avvecklas.

Om första försöket att hålla årsmöte misslyckas, så måste styrelsen sammankalla ett nytt. Detta bör göras på sådant sätt att medlemmarna förstår betydelsen av att närvara. Om även detta årsmöte misslyckas då bör styrelsen undersöka om det verkligen finns underlag för föreningen att fortsätta. Om det finns underlag så får styrelsen se till att det underlaget närvarar på det på nytt sammankallade årsmötet. Om det inte finns något underlag bör styrelsen meddela medlemmarna att de inleder en avvecklingsprocess. Avdelningar inom förbund bör givetvis redan på ett tidigt stadium ta kontakt med förbundet för vägledning och hjälp.

Stadgarna brukar vara så utformade att det inte finns något minimiantal medlemmar som måste vara närvarande för att årsmötet ska vara beslutsmässigt. Om det är så i ert fall, så räcker det med att det finns en medlem närvarande för att årsmötet ska genomföras. Om detta händer trots att mötet är väl utlyst så är föreningen inte särskilt livskraftig, utan bör antingen ryckas upp (se nedan) eller avvecklas.

2) Föreningsstrategiskt

Det som lockar medlemmar till en förening är verksamheten. De mest engagerade medlemmarna, de som deltar i verksamheten, brukar vara intresserade av att delta i årsmötet. När föreningar har svårt att få medlemmar på årsmöten så beror det oftast på att föreningen har för litet eller för ointressant verksamhet. Lösningen på det problemet är därför att rycka upp föreningen, det vill säga att utveckla mer och intressantare verksamhet.

Det kan också finnas andra skäl till att medlemmar inte kommer på årsmötet. Det kan vara att årsmötet är på dag och/eller tid som inte passar medlemmarna. Det kan vara fel på kallelsen. Den når inte fram, kommer sent eller är så tråkigt eller intetsägande utformad att medlemmarna missar den. Det kan också bero på att medlemmarna inte förstår varför årsmötet är viktigt, vilket innebär att styrelsen inte gett dem tillräckligt bra information om detta.

Bristen på närvaro på årsmötet kan också bero på att årsmötet hålls på en annan plats än där medlemmarna bor. Detta ökar besväret (och kanske kostnaden) med att delta och minskar intresset. Detta problem har alla föreningar som har ett upptagningsområde som omfattar mer än en ort. En förening som omfattar ett helt län till exempel har betydligt svårare att få deltagare på årsmötet än en förening som omfattar bara en ort. En möjlig lösning på detta kan vara att lägga årsmötet tillsammans med ett arrangemang som normalt drar många medlemmar.


Vad gäller vid sent inkomna motioner?

Fråga: Vad gäller vid för sent inkommen motion? Visst är det årsmötet som beslutar om den ska tas upp eller ej? Styrelsen kan väl inte bestämma detta? Det står inget angivet om vad som gäller i våra stadgar.

Voluntarius svar: Medlemmar har rätt att motionera. För att det ska fungera behövs vissa rutiner för hur de ska behandlas. Av demokratiska skäl (alla medlemmar måste ges samma möjlighet att motionera) bör dessa rutiner vara lika från gång till gång. De kan fastställas av årsmötet eller annars av styrelsen. En central del av rutinerna är sista motionsdag.

Om det i er förening finns sådana rutiner som följts på samma sätt år efter år och som är kända av alla medlemmarna, då har de i stort sett samma värde som om saken var inskriven i stadgarna. Årsmötet bör då inte bryta dem.

Om det inte finns sådana sedvanliga rutiner, utan föreningen har gjort olika från gång till gång, då är frågan öppen. Styrelsen kan besluta om vissa regler, men årsmötet kan överpröva dem så som du föreslår.


Vem kallar till årsmöte när hela styrelsen avgått?

Här hitar du svar på frågan om vem som kallar till årsmöte när hela styrelsen avgått!


Vad gör man när ordföranden inte vill sammankalla årsmötet?

Fråga: Det är fem år sedan vår fiskevårdsförening hade årsmöte. Jag som sekreterare har sagt till ordföranden flera gånger om att vi måste ha årsmöte. Vad gör jag för att det ska bli årsmöte?

Voluntarius svar: Årsmötet är föreningens grund och ger styrelsen legitimitet. Om föreningen inte håller stadgat årsmöte, då finns heller ingen juridisk grund för styrelsen och dess beslut. Föreningen kan alltså inte uträtta något och till exempel inte betala några räkningar. Det enda sättet för styrelsen att i efterhand få tillbaka den förlorade legitimiteten är att hålla årsmöte och få ansvarsfrihet för de gångna åren.

Vad ska du göra för att det ska bli årsmöte? Det beror på vad som står i stadgarna, men om era stadgar är normala föreslår jag följande: 1) Det första är att skapa majoritet i styrelsen och där besluta om att kalla in årsmöte. Ni får köra över ordföranden helt enkelt. Ni är ju alla i styrelsen lika ansvariga för föreningens misskötsel. 2) Om inte det går är nästa steg att be revisorerna (som juridiskt sätt ligger lika illa till som styrelsen om inga årsmöten hålls) att kräva att årsmöte snarast hålls. 3) Om det inte heller går, så återstår inget annat än att skapa opinion bland medlemmarna så att de kräver årsmöte.


 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.