Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Årsmötet i ideella föreningen

 

Årsmötet är föreningens viktigaste möte och funktion. Det är det rätt genomförda årsmötet som gör att föreningen finns till och kan fungera. Föreningar bör därför inte slarva med sina årsmöten.

 

Årsmötet gör föreningar demokratiska

 

Allt sedan föreningar först formades i en fjärran forntid har de varit demokratiska. De har haft ett årsmöte eller liknande.

Årsmötet är kärnan i föreningens demokrati och därmed i själva föreningen och dess funktion. Allt viktigt i föreningen vilar nämligen på årsmötet. Det tillsätter och avsätter styrelsen. Det granskar styrelsens förvaltning och föreningens ekonomi. Det fattar alla viktigare beslut. Det är årsmötet som ger föreningen och styrelsen dess legitimitet internt och externt.

Eftersom årsmötet har en sådan grundläggande betydelse är det av största vikt att det genomförs helt enligt regelboken.

De regler som styr hur årsmötet ska genomföras är i första hand föreningens stadgar. Det stadgarna inte klargör, klargörs av föreningens egen praxis, och om sådan inte finns, av god föreningssed.


Slarva aldrig med årsmötet

I många föreningar slarvar man med årsmötet. Det betraktas som en tråkig formalitet. Något som måste genomföras, men helst så fort som bara möjligt. Det är inte ovanligt att årsmöten hafsas igenom. Den som i sådana föreningar håller på formerna riskerar att ses som en tråkig formalist.

Summariska årsmöten går visserligen bra så länge föreningen fungerar väl, så länge som de förtroendevalda gör det de ska, så länge styrelsen verkar i föreningens intresse, följer majoritetens intentioner och inte missgynnar minoriteten. Men när så inte är fallet, när styrelsen missbrukar sitt mandat, då är det endast det regelmässigt genomförda årsmötet, som gör det möjligt för föreningens medlemmar att ställa allt till rätta igen.

Att slarva med årsmöten kan aldrig rekommenderas. Föreningen och dess medlemmar behöver årsmötets formaliteter som skydd. För att detta skydd inte ska undergrävas bör föreningen alltid ta sina årsmöten på största allvar.


Årsmöte, stämma, kongress

Det finns många benämningar för föreningens viktigaste möte, dess högsta beslutande församling.

I de flesta föreningar kallas det årsmöte, men det finns andra ord också t.ex. stämma, som är äldre och var ett föreningsord redan under medeltiden.

I förbund talar man ofta om kongress, men i en del organisationer heter det istället riksstämma, förbundsstämma eller något liknande.

Benämningarna skiftar, men den grundläggande funktionen och genomförandet är oftast desamma.


Mer om årsmötet i ideella föreningar

Läs också vad vi i "Fråga Föreningsdoktorn" säger om årsmötet i ideella föreningar.


Stadgarna anger hur årsmötet ska genomföras

Eftersom årsmötet är föreningens bas, på vilken dess legitimitet, styning och allt annat vilar, så ska stadgarna innehålla riktlinjer för hur årsmötet ska genomföras.

Det som står i stadgarna om årsmötet gäller och ska följas. Det som inte regleras i stadgarna ska genomföras enligt föreningens praxis eller, om sådan saknas, enligt god föreningssed.

Vanligtvis finns i stadgarna detaljerade bestämmelser om när årsmötet ska äga rum, hur det ska kallas, hur underlagen ska göras tillgängliga, vilka som har rösträtt på årsmötet, hur dagordningen ska se ut, vad som måste och kan beslutas om, hur medlemmar kan motionera m.m.

Om styrelsen eller mötet bryter mot det som står i stadgarna är mötet inte legitimt. Om brottet är allvarligt bör årsmötet tas om och genomföras på stadgenligt sätt. Om brottet är lindrigt kan det justeras på annat sätt.

Om rättelse inte sker kan enskild medlem överklaga de felaktiga besluten till domstol om inte annat anges i stadgarna.

En förening har suverän rätt att utforma sina stadgar på det sätt den vill. Det finns ingen lag som tvingar den att ta med vissa pragrafer och att utesluta andra. Men både medlemmar och utomstående bedömer föreningar bl.a. utifrån dess stadgar. Det är därför bäst att inom ramen för föreningens behov och verksamhet ha så "normala" stadgar som möjligt. Om styrelsen, eller årsmötet, tycker att stadgarna inte är bra kan de ta initiativ till att ändra dem. En sådan ändring måste ske på de sätt som anges i stadgarna.


Vad som bör finnas med om årsmötet i stadgarna

Stadgarna innehåller bl.a. regler om årsmötet. Här nedan finns några punker som normalt alltid bör finnas med.

1) När årsmötet ska hållas

2) Hur årsmötet ska sammankallas: När och hur kallelse ska utfärdas och vad den ska innehålla. Vilka handlingar medlemmarna ska få innan årsmötet och hur. Hur medlemmarna kan lämna skriftliga förslag till årsmötet (motioner).

3) Vilka ärenden som ska behandlas på årsmötet: I stadgarna finns ofta med den dagordning som ska gälla för årsmötet. Det kan se ut så här:

1. Årsmötets öppnande

2. Fastställande av röstlängd

3. Val av ordförande och sekreterare för mötet

4. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare

5. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt

6. Fastställande av dagordning

7. Styrelsens verksamhetsberättelse

8. Styrelsens ekonomiska rapport

9. Revisorernas berättelse

10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

11. Val av ordförande

12. Val av övriga styrelseledamöter samt suppleanter

13. Val av revisorer och suppleanter

14. Val av valberedningen och suppleanter

15. Styrelsens förslag (t.ex. ändring av stadgarna)

16. Inkomna motioner

17. Årsmötets avslutande

Vanligen finns i stadgarna särskilda paragrafer om styrelsen, revisorer m.m. där man kan läsa hur många ledamöter det ska vara m.m.

I stadgarna kan också finnas bestämmelser om vilka som har yttrande-, förslags- och rösträtt på årsmötet. Hur beslut fattas på årsmötet. Vilka som är valbara på årsmötet.

Det är vanligt att man i stadgarna har med en paragraf om extra årsmöte, dess uppgifter, när och hur det kallas.

Det är årsmötet som fattar beslut om föreningens policy i olika frågor, t.ex. om styrelsen ska få arvode eller ej. Se mer på "Fråga föreningsdoktorn".


När är ett årsmöte beslutsfört?

Om ett möte är beslutsfört eller inte är en viktig fråga. Om mötet inte är det då gäller inte dess beslut. Ett årsmöte som inte är beslutsfört måste tas om.

Årsmöten är i stort sett beslutsföra när de genomförs i enlighet med stadgarna.

Viktiga förutsättningar som anges i stadgarna brukar vara att årsmötet genomförs vid rätt tidpunkt, att det är utlyst på rätt sätt och att medlemmarna fått dagordning och underlag i rätt tid. Det brukar finnas en fråga på årsmötets dagordning om dessa krav uppfyllts eller inte.

En annan viktig förutsättning är att själva mötet genomförs på rätt sätt. Det innebär t.ex. att de punkter som behandlas är de som ska behandlas enligt stadgarna och inga andra. Några nya punkter får inte dyka upp under mötet; beslut om viktiga frågor som inte angetts i kallelsen får inte tas. Besluten ska också fattas på det sätt som anges i stadgarna. Normal mötespraxis ska följas.

Något som ofta inte står i stadgarna, men ändå gäller, är att årsmötet inte får fatta beslut som ligger utanför dess mandat. Beslut får t.ex. inte tas som strider mot föreningens ändamål. Inte heller får årsmötet gynna vissa medlemmar på andras bekostnad om inte stadgarna uttryckligen tillåter detta.

Vidare gäller av föreningsdemokratiska skäl att endast behöriga får delta aktivt i mötet. Behöriga är normalt de medlemmar som betalt årsavgift för det år då årsmötet hålls. Det är inte odemokratiskt, utan tillhör god föreningssed, att endast medlemmar har rätt att närvara på årsmötet.

Det är vanligt att endast en mindre del av medlemmarna deltar på årsmötet, oftast mindre än tio procent. Är årsmötet beslutsfört ändå? Är föreningen demokratisk om endast några få procent av medlemmarna deltar på årsmötet?

Svaret på bägge dessa frågor är ja. Ett årsmöte som är kallat på rätt sätt och genomförs i enlighet med stadgarna är alltid legitimt. Om det står i stadgarna att en viss andel medlemmar måste delta för att mötet ska vara beslutsfört, då gäller givetvis detta, men annars genomförs mötet helt demokratiskt med närvarande medlemmar. Detta förutsätter givetvis att alla medlemmar fått kallelse i god tid och alltså haft möjlighet att delta, om de så ville.


Fusk med föreningens årsmöte

Medvetet fusk med årsmöten finns, men är förmodligen inte så vanligt i Sverige. Det fusk som finns är ofta omedvetet, d.v.s. regler bryts av okunnighet.

Det är naturligtvis vanligaste med medvetet fusk i föreningar vid konflikt eller där fusket kan ge avsevärda ekonomiska eller andra fördelar.

Fusket kan se ut på olika sätt. Här ska jag ge några exempel knutna just till årsmötet:

Fusk inför årsmötet

Varje medlem har rätt att bli kallad i rätt tid till årsmötet och att få reda om alla viktiga beslut som ska tas. Kravet på ordentlig information i förväg ökar ju viktigare en fråga är.

Ett sätt för styrelsen att fuska på är då att inte kalla i tid eller att kalla på sådant sätt att många medlemmar inte får kallelsen. Den kan också låta bli att informera om viktiga beslut som ska tas eller utelämna viktig information om sådana beslut.

Man kan också lägga mötet på tid och plats som inte passar dem man inte vill ha med på mötet.

Det omedvetna fusket är på denna punkt vanligt. Det är inte ovanligt att styrelsen - "för att spara på föreningens pengar" - inte skickar kallelse och handlingar hem till medlemmarna. Kallelsen anslås kanske endast i föreningslokalen eller också läggs den ut på hemsidan och handlingarna delas endast ut på årsmötet.

Fusk under årsmötet

Årsmötet är medlemmarnas möte för att bl.a. granska styrelsens arbete och fatta beslut om föreningens framtid. Det är viktigt att det genomförs på sådant sätt att varje medlem, som vill, har möjlighet att påverka mötets utgång. Det innebär att mötet ska ledas demokratiskt och att endast röstberättigade deltar i förhandlingarna och besluten. Det är också viktigt att besluten är tydliga och dokumenteras på rätt sätt.

I föreningar med konflikt är årsmötet oppositionens bästa chans att få sin vilja igenom. Det blir då en strid om vilka som ska sitta i styrelsen framöver och om andra viktiga beslut. Den som får flest röster för sin sak vinner. Det är därför inte ovanligt att parterna mobiliserar likasinnade att delta i mötet. Så länge dessa är röstberättigade medlemmar så finns inget att invända.

Vanliga sätt att fuska i denna situation är att inför årsmötet mobilisera släkt, vänner och likasinnade att bli medlemmar. Man känner igen den här typen av medlemmar på att de gör precis tvärt om mot den vanliga medlemmen: De kommer på årsmötet men deltar inte i övrigt föreningsaktiviteter; de vet inget om föreningens verksamhet, men mycket om konfliktfrågorna.

Ovanstående trick kan inte genomföras i föreningar med invalssystem eller andra begränsningar. En grov variant av fusk är då att mobilisera släktingar, vänner och likasinnade att komma till årsmötet ändå. Det kaos som uppstår då kan utnyttjas för att ta ”majoritetsbeslut” inte bland röstberättigade medlemmar, utan bland närvarande personer. Dessa beslut är naturligtvis inte giltiga, men kan vara svåra ändå att få rättade.

Den här typen av trick fungerar bäst i föreningar där medlemmarna inte är medvetna om skillnaderna mellan stormöten, där alla närvarande kan delta i såväl debatt och beslut, och en förenings årsmöte, där endast medlemmar kan delta och rösta.

Fusk efter årsmötet

Ett legitimt årsmöte kan förfuskas i efterhand genom att protokollet manipuleras.

Ett inte ovanligt sätt är att en av justeringsmännen, som inte gillar de faktiskt fattade besluten, sätter sig på tvären, inte vill underteckna, kräver att få ändra eller helt enkelt ligger på protokollet.

Ett annat fusk är att styrelsen eller en grupp av medlemmar låter bli att genomföra eller följa de fattade besluten.

Se mer på "Fråga föreningsdoktorn".


 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.