Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Föreningsord i svenskan

 

I Sverige har vi haft föreningar åtminstonne sedan vikingatiden. Från medeltiden finns bevarat dokument som berättar om föreningar. Från dem kan man hämta dåtidens föreningsord. En del av dem lever kvar än idag.

 

Ordet "gilles" ursprung och betydelse

 

Idag finns många ord som betecknar en förening. Av dem är ”gille” det äldsta så vitt vi vet. Var kommer detta ord ifrån och vad hade det ursprungligen för betydelse?

 

I Fornnordisk lexikon (Tiden, 1983) skriver Åke Ohlmarks under uppslagsordet ”gille” (s 99):

 

”Före de medeltida gillesbrödraskapens tillkomst hade ordet ’gille’ helt enkelt betydelsen ’gästabud’, ’dryckeslaga, på isländska ’gildi’, inlånat i engelskan som ’guild’.”

 

Enligt Ohlmark skulle alltså ett ord som betyder fest senare ha fått bibetydelsen förening. Dessutom skulle denna bibetydelse sedan ha spritts och blivit förhärskande i engelskan. Visst, bägge dessa saker är möjliga, men inte särskilt troliga. Det omvända är många gånger troligare.

 

Att Ohlmarks har fel bevisas av de tre runstenar som nämner gille i betydelsen förening. De är äldre än något bevarat svenskt dokument som använder ordet gille i betydelsen fest.

 

Det är inte heller troligt att ordet gille har ett nordiskt ursprung och har spritts från oss till England. Möjligen är det ett germanskt ord som Norden delade med andra delar av Europa. Annars har de spritts till oss (och England) från kontinenten.

 

I sin bok Guild & State skriver Antony Black att gillen spelade en viktig social roll för germanerna under perioden 400-900-talet, då de bosatte sig i norra och västra Europa. Gillena gav sina medlemmar säkerhet som en slags ”artificiella familjer”. De kallades bl.a. gildonia och var först mest förekommande i områdena kring Rhens nedre lopp, bl.a. Frisien.

 

Att gillen förknippas med fest är inte underligt. De tidiga gillen som Antony Black beskriver var sociala organisationer till skydd för sina medlemmar, men de höll också regelbundet dryckeslag och gästabud.

 

Källor:

Åke Ohlmarks (1983), Fornnordisk lexikon. Stockholm: Tiden 

Antony Black (2003), Guild & State. New Brunswick & London: Transaction Publishers.

 


Ordet ideells ursprung

Det verkar som om ordet ”ideell” använts i svenskan sedan slutet av 1700-talet i flera olika betydelser, främst filosofiskt, estetiskt, juridisk och vetenskapligt. Detta framgår av Svenska Akademiens ordbok (1933). Om ideell i juridisk mening står där följande:

"– särsk. (i shtjur.) i uttr. ideell förening, förening som bedriver annan värksamhet än affärsmässigt ekonomisk. PT 1908, nr 188 A, s. 3. Icke-ekonomiska sammanslutningar ('ideella föreningar') förekomma.. af hvarjehanda slag, exempelvis missionsföreningar, välgörenhetssällskap, vetenskapliga samfund, skyttegillen, spelklubbar, nykterhetsordnar o. s. v. – fackföreningar och arbetarförbund icke att förglömma. BJÖRLING CivR 31 (1911)."

Av detta framgår inte när vi tidigast i Sverige började använda ordet ideell om föreningar.

Enligt SVENSK ETYMOLOGISK ORDBOK av Elof Hellquist, professor vid Lunds universitet, utgiven av C. W. K. Gleerups förlag, Lund 1922, (sidan 266), så kommer ordet ideell från tyskan (Goethe osv.) och finns inte i franskan.


Föreningsord i medeltidssvenskan

 

Ordet "gille"

I Fornsvensk Lexikalisk databas presenteras ordet gille utifrån hur det använts i medeltida texter. Där anges olika stavningar och betydelser och också ett antal exempel på dåtida användning.

 

Vad gäller stavningsvarianter är gilde databasens normalvariant, den man ska söka på. Andra sätt att stava ordet på är gylde, gille, giille, gylle, gilles [Islänska gildi].

 

Följande huvudbetydelser anges:

 

1) avgift (det som ska betalas)

2) gille, gästabud, dryckeslag (något som bekostats av deltagarna genom avgift eller gemensamt), sammankomst inom ett gille

3) gille, brödraskap = en förening.

4) gillestuga (lokal som tillhör gille)

 

Vilken av betydelserna som är äldst framgår inte, men bör rimligen vara förening. De andra betydelserna följer naturligt på den: föreningens avgift, verksamhet och lokal.

 

Föreningsbegrepp där "gille" ingår

I databasen (se ovan) finns också ett urval ord och begrepp hämtade från medeltida texter där ordet gille ingår. Dessa utgör alltså ett urval av de föreningsbegrepp som användes i Sverige under medeltiden. För att förenkla har jag samlat dem i grupper under nutida rubrik:

 

Föreningsjuridik och funktionärer

gildis brodhir [Isl. gildisbroðir]: gillesbroder. 1) deltagare med någon i ett gästabud 2) medlem av ett gille.

gildis fridher: gillesfrid, frid under pågående gillesstämma. 

gildis stuvu fridher: gillesstugofrid, se gildis fri­dher.

gildis pänninar: pengar tillhörande eller härrörande från ett gille.

gildis rätter eller gildis skra:  stadga för ett gille = föreningsstadgar.

gildis insigle: gillessigill. 

gildis stämpna: gillesstämma, medlemsmöte.

gildis sven: gillessven, den som inom ett gille el. skrå utför tjänarens åligganden (bland dem ”nämnas särskildt att frambära åldermannens bud till medlemmarne, att på stora högtidsdagar tända ljusen på gillets stakar fram­för altaret samt att vid dryckeslag mottaga brödernas vapen")

gildis syster: gillessyster, kvinlig medlem av ett gille.

gildis väriande: gillesföreståndare, ämbetsman inom ett gille (”hvilken besörjer uppbörden och har tillsyn öfver ordningens upprätthållande inom gil­lesstugan”). 

gildis värianda balker: regler för gilles­föreståndare.

gildis ärande: vid gillesstämma förekommande ärende. 

 

Föreningsverksamhet

gildis drykker eller gildis drykkia: dryckeslag som hålles inom ett gille eller skrå. 

 

Föreningslokal och tillbehör

gildis stuva eller gildis hus (med en rad varianter såsom t.ex.  stufua, stugha, stugho) stuga el. hus varest ett gilles el. skrås dryckeslag och sammankomster hållas.

gildis bordh: gillesbord.

gildis bänker: gillesbänk.

gildis gardhe: till gillesstuga hörande gårds­plats.   

gildis golf eller gildis stuvu golf: golv i gillesstuga.

gildis redhskaper: gillesredskap, redskap till­hörande ett gille eller skrå.  

gildis tompt: tomt tillhörande ett gille.

gildis vägher: väg till eller från ett gille.

gildis stuvu porter: port på en gillesstuga.

gildis väg, m. vägg på en gillesstuga.

 

Ordet "skra", d.v.s. skrå

skra [Isl. skrá]: 1) egentligen torkat skinn, ett på skinn skrivet dokument, urkundsbok, skråordning, gillesstadga. 2) hantverksskrå, ämbete.  

 

Ordet "väriande"

Väriande: (se gildis wärande),   1) försvarare, anfallen man som försvarar sig.   3) för­svarare, beskyddare, målsman.  

 

Ordet "alderman"

Alderman:   äldste, ålderman i ett gille el. skrå. (olderman och forstandere i sancta barbara gylla) ”gillebrödher skulle sig aldherman wellia”

aldermanz döme:  (förvaltning af) åldermansämbete.  

 

Ordet "forstandare"

Forstandare:  1) föreståndare, förvaltare, uppsyningsman. (forständarna til hälghanz huss). 2) förmyndare, målsman. 3)  föreståndare, styresman, regent.  
 


Medeltida föreningsnamn   

I Fornsvensk Lexikalisk databas under ordet gille presenteras en del föreningsnamn hämtade ur medeltida dokument (källans år inom parentes). Här har vi alltså några medeltida föreningsnamn:

¨      wara fru gilde (1405).

¨      sancta johanissa gilde (1407).

¨      sancta jacobs gille (1409).

¨      sancta pedars gille (1409).

¨      helge andz gille (1485).

¨      hälghakors oc sancti olafs gilde (1436).

¨      sancte knutz gille (1446).

¨      sancta barbara gille (1452).

¨      helge likama gylle (1472).

¨      sancte örgiens gille.

 


Medeltida föreningstermer som används än idag

 

Språket förnyas ständigt i takt med utvecklingen. Så också givetvis vad gäller föreningslivet. Men här är några medeltida föreningssord som vi fortfarande använder (hämtade från artikeln till vänster):

 

- gille (= slags förening)

- stämma (= årsmöte)

- ärende (= fråga som behandlas på årsmötet)

- föreståndare

- skrå (= slags förening)

- ålderman

 

Observera att ordet gille även användes på vikingatiden (se nedan).


Föreningar på vikingatiden 

Redan på vikingartiden kallades föreningar för "gillen" och medlemmarna för "gillesbröder". Det visar texten på tre svenska runstenar.  

På runstenen vid Bjälbo kyrka i Östergötland står det i modern tolkning:

Kämpar reste denna sten efter Grep, sin gillesbroder, Juddes son. Love ristade runorna.

u379s

Bild: Runsten vid Mariakyrkan i Sigtuna

I Sigtuna finns två runstenar som nämner gillen. Den vid  Mariakyrkan lyder:

Frisernas gillebröder läto resa denna sten efter Torkel, sin gillebroder. Gud hjälpe hans ande. Torbjörn ristade.

Här har vi alltså Sveriges tidigast kända namngivna förening, "Frisernas gille".

 

Den vid Prästgatan lyder:

Frisernas gillesbröder…dessa /runor/ efter Alblod, Slodes bolagsman. Den helge Krist hjälpte hans ande. Torbjörn ristade.

Läs mer om runstenar och vikingatida föreningar på Svensk föreningshistoria.


Återvänd till Ideella sektorns historia

 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.