Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Frivilligarbete, volontärarbete

 

Frivilligt, obetalt arbete är folkrörelsernas och föreningarnas livsblod. Utan det ideella arbetet, som utförs av aktiva medlemmar, frivilliga (volontärer), skulle det helt enkelt inte finnas folkrörelser, föreningar och församlingar. Utan frivilligarbete skulle också många verksamhetsstiftelser uträtta betydligt mindre. Frivilligarbetet tillkommer inte av en slump, det organiseras fram. Det är kompetens och kunskapsberoende. 
 
Att jämföra betalt arbete och frivilligt arbete är som att jämföra äpplen och päron. Båda är arbete förvisso, men helt olika till sin roll och karaktär. Det frivilliga arbetet har sina egna särdrag som var och en som vill lyckas med frivilliga måste lära sig bemästra. På den här och följande sidor ska vi berätta mer om detta.

 

Läs här om frivilligarbete (volontärarbete)

 

På den här sidan inleder vi vårt block om frivilligt arbete. Det består av flera sidor som du kan nå med länkar här nedan:

 

Den frivillige eller volontären

 

Nyckelpersonen i frivilligt arbete är förstås den frivillige själv. Gå till detta avsnitt om du vill veta mera om:

  • Olika typer av frivilliga
  • Varför blir folk frivilliga?
  • Varför tackar folk nej till att bli frivilliga?
  • Varför slutar folk vara frivilliga?
  • Varför fortsätter folk vara frivilliga?
  • Frivilliga som inte släpps in

Hur man organiserar frivilliga eller volontärer

Frivilliga faller inte från himlen. De är ett resultat av organiastion och hårt arbete. Vi berättar hur man gör:

  • För att lyckas med frivilligt arbete krävs ett system
  • Hur man organiserar frivilligt arbete
  • Den frivilligvänliga organistionen
  • Dataprogram för att organisera frivilliga
  • Frivilligpolicy
  • Frivilliga på kontor

Frivilliga i storstad

I storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö vill folk hellre organiseras som frivillliga än som aktiva medlemmar.

 

Rekrytera frivilliga och volontärer

 

Läs mer om hur man rekryterar frivilliga.

 

Relationen mellan anställda och frivilliga (volontärer)

Det är inte ovanligt med problem mellan anställda och frivilliga:

  • Problem mellan anställda och frivilliga
  • Anställda hos kommunen

Frivilligarbetets ekonomiska värde

Frivilligt arbete är naturligtvis ovärderligt, men om man ändå vill sätta ett ekonomiskt värde på det eller se hur effektivt man organiserar dem så finns det metoder:

  • Så här beräknar du värdet av frivilligt arbete
  • VIVA - en intressant metod

Frivilligt socialt arbete

Frivillligt socialt arbete är samhällsnyttiga instatser som utförs av folkrörelser, föreningar och stiftelser. Det sker ofta med hjälp av frivilliga.

 

Frivilligarbete inom stat och kommun

Kommuner, landsting och staten organiserar också frivilliga, både direkt och indirekt.

 

Frivilligcentraler

Under 90-talet startades i många kommuner särskilda Frivilligcentraler för att organisera frivilliga. Idén kom ursprungligen från USA, men förändrades på vägen hit.

 

Frivilligarbete i företag och myndigheter

I USA och England är det sedan länge populärt bland företag att organisera sina anställda att regelbundet göra någon timmes frivilligt arbete. Oftast handlar det om sociala insatser i företagets närområde. Detta  brukar kallas corporate volunteering. På svenska kan vi säga "företagsfrivilliga".

 

Främjande av frivilligarbete och volontärarbete

Inom FN och i olika länder tas olika initativ för att främja frivilligt arbete.

 


 

Frivilligarbete - ett resultat av kunskap och organisation

 

Svårigheten att få frivilliga kan i många organisationer bero på brist på kunskap. Att leda och organisera frivilliga är en särskild konst. Den måste läras in.

 

Men det räcker inte med att några enskilda medarbetare lär sig arbeta med frivilliga, hela organisationen måste förstå vad det handlar om. Inom näringslivet talar man om att marknadsanpassa företaget. Motsvarigheten inom ideella sektorn kallas frivilliganpassning! Det innebär att verkligen välkomna de frivilliga in i arbetet och organisationen, på det ideella arbetets egna villkor, och att inte bjuda in de frivilliga med armbågen.

 

Frivilliga medarbetare är organisationens största tillgång. Det är klart att de måste vårdas väl, men någonting görs frivilligt och obetalt innebär inte att det måste göras kravlöst.

 

Det finns kunskap i USA och England

Den kunskap om hur man organiserar ideella som finns i Sverige är inte systematiserad. I USA däremot finns den lätt tillgänglig som artiklar, häften, böcker, videoband, konsulter, kurser och akademiska utbildningar. Även i England finns en rad skrifter om hur man rent praktiskt leder frivilliga.  

 

Organisationens bekymmer

Kanske skulle man kunna sammanfatta organisationens bekymmer med att utföra sitt arbete med hjälp av frivilliga så här:

  • Ett stort antal människor ska rekryteras för att arbeta extrem deltid.
  • Korta arbetspass ska samordnas till en fungerande produktion.
  • Den frivillige ska komma till ett förberett arbete. Spilltid måste undvikas.
  • Frivilliga måste uppmuntras så att de fortsätter sitt arbete.

Allt detta ger ovanligt mycket personalarbete, utbildning, planering och personalledning i förhållande till produktionsvolymen.

 

De nödvändiga stegen i ett frivilligprogram

Som allt annat arbete kan ledandet av frivilliga delas upp i olika moment. Amerikanska Röda Korset med över 1 miljon frivilliga har sammanfattat dem så här:

  1. Identifiera hjälpbehoven
  2. Upprätta arbetsbeskrivningar
  3. Rekrytera frivilliga
  4. Välj ut lämpliga frivilliga
  5. Förbered de frivilliga
  6. Stöd de frivilliga
  7. Ge erkännande åt de frivilliga

Med den listan kommer man långt. Den förklaras närmare i avsnittet Hur man organiserar frivilligt arbete.

 

Vem ska leda de frivilliga?

I USA drivs många ideella organisationer med enbart anställda. Om de senare skaffar sig frivilliga ses de automatiskt som ett komplement till de anställda.

 

I Sverige har vi en annan tradition. Vår huvudmodell för ideellt arbete är inte som i USA stiftelser, utan föreningar. De byggs upp av frivilliga och skaffar sig anställda först så småningom om någonsin. I den modellen är det de anställda som är komplementet.

 

I de flesta folkrörelser leds det lokala arbetet av lokala styrelser med hjälp av frivilliga ledare. Det är den naturligaste modellen utifrån en svensk tradition, men kanske inte den effektivaste om man talar om organiserat frivilligt arbete.

 

För en frivillig, som bara arbetar fyra timmar i veckan, är det svårt att leda och organisera andra frivilliga. Det tar tid att ta alla kontakter. Om den tiden inte finns blir ledningen svag och det just i frontlinjen, där organisationen bör vara stark.

 

En anställd frivilligorganisatör däremot kan med hjälp av ett antal frivilligledare hålla igång hundratals frivilliga. Det är effektivare och ger också högre kvalitet på det utförda arbetet. Detta är den dominerande modellen i USA idag och kommer sannolikt att bli mycket vanlig även i Sverige så småningom.

 

Frivilliga på kontoret

Man kan mycket väl blanda anställda och frivilliga på kontoret, även på huvudkontoret. Men att ta in frivilliga i en organisation som är uppbyggd för anställda är en vansklig procedur som kräver planering och förberedelser. Oavsett om det är frivilliga eller anställda som ska ta hand om nykomlingarna måste allt vara förberett. De ska sugas upp och sättas i arbete ganska omgående. Annars försvinner de.

Alla berörda måste veta exakt varför organisationen ska ha frivilliga och de måste vara inställda på att ta emot dem och hjälpa dem till rätta.

Det ska finnas konkreta arbetsuppgifter och förberett stöd. Allt som behövs ska finnas på plats: lokaler, utrustning, möbler och materiel. Det ska finnas en driftsbudget och försäkringar för de frivilliga ska vara tecknade. Det ska vara klart vem som utbildar och vem som är arbetsledare.

Att dra igång värvning av frivilliga innan organisationen är mogen, alla förberedelser är klara och alla berörda motiverade, leder endast till bakslag och försvårar fortsatt rekrytering.

Policy för frivilligt arbete

Det bästa är givetvis att ha en fastställd policy för frivilligt arbete.

Om syftet är att blanda frivilliga med anställda måste policyn svara på den här typen av frågor: Vilken är de frivilligas roll i organisationen? Hur förhåller de sig till de anställda? Hur påverkar de besluten? Vilken status har de? Hur belönas de?

Utöver en policy behövs regler och konkreta fakta. Nedan finns ett förslag till vad en ambitiös ”frivilligpärm” för ett kontor skulle kunna innehålla.

 

Nyttan med frivilliga

Det är lätt att förstå varför en förening behöver medlemmar och nyttan med det. Men varför ska en ideell organisation satsa på frivilliga? Här kommer några förslag:

  • Att ha många aktiva är den bästa överlevnadsstrategin för en ideell organisation.
  • Frivilliga är aktiva och engagerade medarbetare med god förankring i lokalsamhället. De är organisatio-nens bästa förespråkare och opinionsbildare.
  • En del frivilliga är eller har själva varit i samma situation som dem organisationen vill nå eller hjälpa och kan därför lyckas bättre.
  • Frivilliga gör det möjligt för organistionen att göra mer till samma kostnad.
  • För många utomstående är frivilliga mer trovärdiga än anställda, t.ex. som talesmän för organisationen.
  • Vissa hjälptagare (inte alla!) har lättare att acceptera stöd från en frivillig än från en anställd.
  • Vissa stödinsatser har ett annat värde om de utförs av en frivillig än av en anställd, t.ex. kompisstöd eller hembesök hos ensamma.
  • Att arbetet utförs av frivilliga ger organisationen en sådan image och legitimitet som gör att folk vill stödja den ekonomiskt.

Varför ha anställda?

Det naturliga att fråga sig i en förening, som bygger på individuella medlemmar, är inte: Varför ska vi ha ideellt aktiva? Det är istället att fråga: Varför ska vi ha anställda?

 

Varför ska en sådan förening betala löner? Vad kan de anställda bidra med som ideella inte kan?

 

Det krassa svaret är det här: Föreningar håller sig med anställda och betalar löner inte för att anställda är klokare, kompetentare eller på annat sätt bättre än frivilliga, utan för att föreningen vill disponera ett visst antal timmar och ett visst antal personer på den tid de ideella inte har tid, t.ex. dagtid.

 

Den främsta fördelen med anställda är att de finns på plats och kan beordras. De utgör en stabil och kontrollerbar strategisk resurs.

 

Man kan se de anställda i föreningen som armeringsjärnet i betongen. De gör konstruktionen starkare, men armeningsjärn utan betongen är inte särskilt meningsfullt. Genom att kombinera idella och anställda i rätt proportioner skapas en mycket slagkraftig organisation.

 

Not: Föreningar (eller organisationsnivåer), som inte har egna individuella medlemmar att mobilisera därför att deras medlemmar är organisatioen, är i en helt annan situation. De måste ha anställda för att kunna utföra sitt arbete.

 


 

 

Sveriges frivilligsamordnare har sitt eget yrkesförbund

 

Syftet med Frivilligsamordnarnas Förbund är att främja medlemmarnas yrkesmässiga intressen och kunskaps- och kompetensutveckling. Förbundet ska tydliggöra yrkesrollen och skapa förståelse för yrket och dess betydelse i samhället. Det är öppet för dem som inom Sverige organiserar och leder frivilliga/volontärer både kommunalt och ideellt. Läs mer på förbundets hemsida: Frivilligsamordnarna.

 


Att vara frivillig gör dig friskare, mindre stressad och bättre på jobbet

En ny amerikansk studie bekräftar att frivilliga som hjälper andra är friskare själva. De är också mindre stressade och bättre på jobbet.

Läs mer om detta i Study Underscores Health, Wellness and Career Benefits of Volunteering i Nonprofit Quarterly (23 oktober 2013).


​Frivilliga motiverade av oegennytta lever längre

Det har länge varit känt att de som gör en frivillig insats tenderar att leva längre än de som inte gör det. En ny amerikansk studie visar att det inte gäller alla frivilliga. De som tenderar att få ett längre liv är endast de som gör sin insats med i huvudsak oegennyttiga motiv.

Allt enligt Remy Melinas artikel People Who Volunteer Live Longer, Study Suggests i LiveScience 17 september, 2011.

Studien som publicerades i augustinumret av Health Psychology har gjorts av Sara Konrath, Andrea Fuhrel-Forbis med flera på University of Michigan.

Forskarna har använt sig av data i en stor befolkningsstudie i Wisconsin där ett slumpvis urval på 10,317 medborgare har följts från det att de gick ut skolan 1957 fram till idag. År 2008 var genomsnittsåldern i urvalet 69 år och ungefär hälften var kvinnor.

År 2004 fick deltagarna svara på hur mycket de hade arbetat frivilligt under de gångna 10 åren och vilka motiv de haft. En del angav motiv som mera utgick från de hjälptas behov – oegennyttiga motiv – och en del utgick mera från sina egna behov – egennyttiga motiv.

Forskarna jämförde deltagarnas svar med en mängd data i befolkningsstudien. De fann då att de som gjorde den ideella insatsen utifrån oegennyttiga motiv levde längre än både de som inte arbetade frivilligt och de som var frivilliga utifrån egennyttiga skäl. Intressant nog var det ingen större skillnad i livslängd mellan icke-frivillliga och egennytte-frivilliga.

De här resultaten baseras på amerikansk typ av frivillighet i ett amerikanskt sammanhang. Det är därför svårt att säga om de gäller även i Sverige.


Bli frivillig!

Söker du frivilliguppdrag? Om du bor i Stockholm och Uppsala kan du då ta hjälp av förmedlingssidan www.volontarbyran.org. Om du bor i Öresundsregionen finns en motsvarande förmedling på www.frivillig.se.


Söker du frivilliga?

Titta då på notisen ovan. På de webbsidor som nämns där kan organisationer utanonsera sina behov av frivilliga.


Heter det frivillig eller volontär?

 

Förr sa man alltid "frivillig" eller "aktiv medlem" när man menade en person som arbetade ideellt för en organisation utan att vara förtroendevald. Numera säger en del ”volontär” istället, ett uttryck som framförallt sprider sig inom media och bland dem som inte tidigare varit förtrogna med ideella sektorn.

 

Har det någon betydelse vilket uttryck man använder? Egentligen inte, men helst bör man säga frivillig eller volontär om personer som arbetar ideellt inom organisationen utan att vara medlemmar. De som är medlemmar bör kallas aktiva. Den skillnaden är viktig eftersom deras relation till organisationen är annorlunda och de därfär rekryteras och leds på olika sätt.

 

Nationalencyklopedin ger följande förklaring till ordet volontär, ”av franskans volontaire ’frivillig’, av likalydande lat. voluntarius, av voluntas ’(fri) vilja’, person som för utbildning eller ideella ändamål arbetar mot låg eller ingen lön, tidigare bl a vanlig benämning på journalistpraktikanter. Före 1952 kallades också värnpliktiga som skrev kontrakt om vidareutbildning till befäl för volontärer”.

 

Inom bistånds- och missionsorganisationer har man sedan länge haft ”volontärer”, d.v.s. utsända anställda som arbetar mot längre lön än normalt. Volontär i den bemärkelsen är inte detsamma som engelskans ”volunteer”, som syftat på frivilliga inom det egna landet som arbetar utan ekonomisk ersättning.


5 december - Internationella Frivilligdagen

 

Sedan 1986 firas världen över det frivilliga arbetet och de frivilliga den 5 december varje år. Internationella Frivilligdagen instiftades och stöds av FN.

 

Vill du veta mer om vad som händer den dagen i olika länder ska du besöka World Volunteer Web. Det är en portal som drivs av FN organisationen UN Volunteers i samarbete med bl.a. CIVICUS, IAVE och International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies.

 


Ny upplaga på Susan Ellis oumbärliga bok om hur man organiserar frivilliga

Läs mer om boken!


Traditionellt frivilligarbete kallas "talko-arbete" i Finland

Under medeltiden samarbetade allmogen i Finland i gemensamma så kallade "talko-arbeten", alltså man uträttade något tillsammans genom obetalt arbete.

Ännu idag används ordet talko-arbete. "Man pratar om flyttnings-talko, byggnings-talko eller gårds-talko där man hjälper grannar, vänner och släktingar att flytta, bygga hus eller städa gårdsområden ... Talkoarbete kan också förekomma i olika föreningar. Medlemmar i föreningar för arbetslösa använder ordet talko ganska ofta, kanske i stället för uttrycket frivillig verksamhet."

"Finska orden 'talkoot' ('talko arbete' i finlandssvenska) har inte motsvarighet i rikssvenskan. Finländsk talko-tradition kommer närmast till orden 'arbetslag' eller 'arbetsgäng'. Däremot finns i norskan ett ord, 'dugna', som motsvarar finlandssvenskans talko ... Ordet 'talkot' kan finnas 2000 år tillbaka i de Fenno-Uguriska språken."

Källa: Marianne Nylund (1998): "Forskning i frivillig arbejde -set fra Finland" i FRIA, Odense.


 

 

 

 

Återvänd till Kunskapsbanken

 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.