Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Frivilligt socialt arbete

 

Utan kvalitet ingen verklig hjälp

 

av Christer Leopold, konsult, Voluntarius – Ideella Strategier.

 

Inom det frivilliga sociala arbetet åtar sig organisationer att hjälpa andra. Sådan  hjälp kan inte ges godtyckligt, den måste hålla en god och jämn kvalitet. En sådan  kan åstadkommas av frivilliga, men endast om de leds och organiseras på rätt sätt.

 

Det är viktigt att slå fast, att en frivillig hjälpinsats utan jämn kvalitet inte är någon större hjälp. För att bäst förstå detta bör man tänka sig in i brukarens (mottagarens) situation. Om jag är regelbundet behov av stöd, vilken nytta har jag då av en hjälp som jag i förväg inte vet när jag kan få eller vad den består av? Hur osäkert måste inte mitt liv bli om ett för mig viktigt stöd är beroende av givarens godtycke.

 

Det är bl.a. rädslan för godtycke som är grunden för många handikappades misstro mot frivilliga insatser. Den godtyckliga hjälpen är för dem sak samma som förnedrande välgörenhet. De menar sig ha rätt till sin hjälp och anser sig också kunna ställa krav på hur den ska utformas. Jag håller med.

 

Mottagaren äger hjälpen

Ur principiell synvinkel är det därför mottagaren, inte givaren, som äger hjälpen. Så snart en frivilligorganisation beslutat att göra en insats för någon, så är den hjälp den ger en rättighet, inte en gåva. Det är ett åtagande som inte kan tillåtas bero på slump eller personliga nycker.

 

Kvalitet är att göra det utlovade

När den organiserade frivillige möter brukaren är en viktig kvalitet i tjänsten, att den frivillige gör just det som organisationen lovat att göra, och det inte bara första gången, utan varje gång.

 

Kvalitet i den enskilda insatsen är att löftet förverkligas på samma sätt gång från gång. Kvalitet i ett landsomfattande frivilligprogram är att alla frivilliga i alla grupper i landet håller sig till detta enkla och samtidigt mycket svåra, att göra det utlovade på samma sätt varje gång.

 

Betänk att löften kan ges på minst två sätt. Den uppenbara formen är muntliga eller skriftliga besked. Ett mindre uppenbart, men för brukaren mer talande, är det outtalade löfte som ligger i vad den frivillige faktiskt gör. Det en brukare får extra en gång, det förväntar den sig också att få i fortsättningen, om inget annat uttryckligen sagts. Därför är den överambitiöse frivillige lika skadlig för tjänstens kvaliteten som den som gör mindre än vad som utlovats.

 

För att nå och bevara kvaliteten i ett frivilligprogram krävs standardisering. Det i sin tur kräver disciplin från såväl organisationens, de anställdas som de frivilligas sida.

 

Vill svensken ha frivilligt stöd med kvalitet?

Att svenska folket verkligen vill ha frivilligarbete med kvalitet visar en Temo-undersökning som Röda Korset lät göra i september 1999. Enligt den kunde hela 85 % av svenska folket tänka sig att anlita Röda Korsets frivilliga tjänster för egen eller anhörigs räkning. De krav de svarande spontant ställde på de frivilliga var att de skulle ha rätt kompetens, vara pålitliga och ha stort engagemang. 78 % av de svarande ansåg att det är viktigt att organisationen har ett regelverk som gör det möjligt för brukarna att reklamera eller klaga på insatsen.

 

Goda intentioner inte nog

För de flesta ideella organisationer i Sverige (här skiljer vi oss från t.ex. USA och England) är krav på kvalitet i frivilligarbetet något nytt. Många har nog tänkt sig att ideella insatser är mycket lösligare till sin natur, att de inte bygger på kunskap och disciplin, utan snarare på känslor och engagemang. Ja, det finns också sådant ideellt arbete, men i det frivilliga sociala arbetet är stort engagemang och goda intentioner inte nog. När man hjälper andra är det inte den goda tanken, utan resultatet som räknas.

 

Krav lockar

Det finns de som säger, att man inte kan ställa krav på de ideellt aktiva: ”De är ju bara frivilliga.” De som säger så brukar föreställa sig att det är svårare för organisationen att få frivilliga om den ställer krav än om den inte gör det. I själva verket är det tvärt om. Få vill slösa bort sin värdefulla tid på något oviktigt. Att krav ställs i frivilliguppdraget är därför lockande.

 

Hur skapa kvalitet?

Hur åstadkommer man då en god och jämn kvalitet? Jo, genom att organisationen utformar, leder och organiserar frivilligarbetet på ett professionellt sätt.

 

Professionellt frivilligarbete handlar inte om att den frivillige måste vara professionell – det är istället det sammanhang som den frivillige verkar i som måste vara det. Om den frivilliga arbetsuppgiften är rätt utformad, och om rätt person valts ut, utbildats, intränats, utrustats, leds och stöds, då ger organisationen brukaren ett stöd av jämn och god kvalitet, d.v.s. ett professionellt arbete utförs.

 

Kvalitet kostar

Ibland undrar folk varför frivilliga insatser kostar pengar, de frivilliga arbetar ju gratis. Men det är det nödvändiga organiserandet av de frivilliga, alltså uppnåendet av kontinuitet och kvaliteten, som kostar. Om frivilligarbetet inte får kosta, då återstår endast spontan och välvillig, men helt godtycklig hjälp, en hjälp som ingen brukare i det långa loppet vill ha.

 

© Christer Leopold, 3 januari 2006 (1999)

 

 

 

 

Återvänd till Frivillig arbete och volontärarbete

 

 

 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.