Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Ideell logik

 

Ideella organisationer styrs av ideell logik. Den skiljer sig både från den logik som styr företag och den som styr myndigheter. Endast genom att förstå, bemästra och följa den ideella logiken kan ledningen leda den ideella organisation och dess verksamhet till framgång.

 

Ideell logik - en naturlag för föreningar, folkrörelser, församlingar och stiftelser

 

Den som vill lyckas med sin förening, eller sitt förbund, folkrörelse, församling, stiftelse eller någon annan ideell organisation, måste intressera sig för den ideella logiken. Den avgör vad som fungerar eller inte. Den skapar möjligheter och sätter gränser. Den ideella logiken är en naturlag som måste bemästras.

 

Tre huvudgrupper

Alla organisationer har och bygger på en funktionslogik. Om man ser det i stort kan den delas upp i tre huvudgrupper efter organisationernas huvudsyfte: vinstlogik (företag), laguppfyllelse (myndigheter) och ideell logik (ideella organisationer). Mer om det i artikeln "Dumt efterapa företag" här intill.

 

Ideellt ändamål

Den ideella logiken kommer av att organisationen har ett ideellt ändamål, d.v.s. den strävar inte efter vinst som företag och inte efter att upprätthålla lag som myndigheter, utan efter något annat. Detta andra kan variera stort och är inte lätt att fånga in med ett enda ord annat än just ideell.

 

Vad är ett ideellt ändamål?

Det är svårt att säga något generellt om vad som är ett ideellt ändamål. Någon entydigt begrepp finns inte. Ofta är det dock lätt att känna igen när man ser det.

 

Ideella organisationer kallas ibland idéburna. Det kommer sig av att deras syfte ofta är att förverkliga en idé. Men eftersom företag och myndigheter ofta också vägleds av idéer (aktiebolag måste t.o.m. enlig lag ha en klart uttalad affärsidé) så det är begreppet inte särskilt klargörande.

 

Skatteverket talar om allmännyttiga ideella föreningar. Sådana är till viss del skattebefriade. För att räknas dit ska föreningen uppfylla följande krav: 1) Dess syfte ska huvudsakligen vara att främja ett allmännyttigt ändamål. 2) Verksamheten ska främja ändamålet. 3) Föreningen får inte vara sluten. 4) De ekonomiska resurserna ska användas för ändamålet. Dessa krav stämmer in på de flesta föreningar i Sverige, men inte på alla, och inte alls på stiftelser.

 

Vad som är ett ”allmännyttigt ändamål” är i skattesammanhang ganska godtyckligt, men även om det inte var det så är allmännyttig och ideell inte samma sak.

 

Till ideella organisationer räknas de som är rent allmännyttiga i ordets egentliga betydelse, d.v.s. de finns verkligen till för att allas behov. Ett typiskt exempel på sådan verksamhet är s.k. public service och liknande. Men den typen av organisationer är få. Dit räknas också de som i vid bemärkelse är allmännyttiga, d.v.s. de bidrar till ett gott samhälle på något sätt. Detta är huvudgruppen av organisationerna. Men till ideella organisationer räknas också de som driver starka särintressen och som kanske av många uppfattas som skadliga.

 

Ett ideellt ändamål är oftast gott, men behöver inte vara det.

 


Bok om ideell logik

 

Vill du veta mer om den ideella logiken och vad den innebär så ska du läsa Christer Leopolds bok Professionell ideell - Om att verka med ideell logik. Klicka för mer information!

 


Dumt efterapa företag

 

Bibliotek, museer och ideella föreningar är ideella till sin natur och kan varken drivas som företag eller myndigheter. De kräver sina egna metoder för ledarskap, marknadsföring och informa­tion. Det påverkar både dig som är ledare och dig som är an­ställd.  

 

I Sverige delar vi ofta in orga­nisationer i offentliga eller privata. Då utgår vi från hur de ägs. Det är ett politiskt synsätt. Mer praktiskt är att dela in dem efter hur de fungerar, alltså efter deras funktionslogik. Då får vi tre slag: företag, myndigheter och icke-vinstdrivande, d.v.s. ideella or­ganisationer.

 

Funktionslogiken styr

Med funktionslogik menar jag själva grundfunktionen: Det sätt som någonting är och måste vara, som någonting funge­rar och måste fungera. Den kan enkelt il­lustreras med hjälp av vanliga fritidsbå­tar. Rodd-, segel- och motorbåtar är tre kategorier som var och en följer sin egen logik. Det är ett faktum som en skeppare aldrig kan frigöra sig från. Man ror inte en segelbåt, seglar inte en motorbåt och en roddbåt går inte för egen maskin. Det­ta är självklart för alla. Mindre känt är att det är sak samma med de tre slagen av organisationer. De fungerar var och en på sitt sätt, efter sin egen logik, och måste ledas därefter.

 

Vinst, lag eller allmännytta

Företag är vinstdrivande. Deras yttersta mål, skälet till att de finns till, är att ge vinst till sina ägare. De bygger alltså på en vinstlogik och måste drivas på ungefär samma sätt oavsett om de ägs av staten, privatpersoner eller pensionsfonder. Dit hör t.ex. aktiebolag, enskilda firmor och ekonomiska föreningar.

 

Myndigheter är utlöpare av statsmak­ten. Deras logik är laguppfyllelse. De styrs därför bäst som byråkratier. Typiska exempel är polis, domstol och fängelse.

 

Ideella organisationer är varken fågel eller fisk, utan mitt emellan. Dit räknas alla organisationer oavsett ägande och juridisk form som levererar tjänster, varor eller finansiering av andra skäl än att ge ägare vinst eller för att upp­fylla lag. De har ett allmännyttigt eller ideellt ändamål och eventuella (och alls inte oönskade) årliga överskott plöjs där­för ner i verksamheten.

 

En del ideella organisationer tar betalt för sina tjänster, andra erbjuder sina gra­tis eller subventionerat och finansieras då helt eller delvis av det allmänna eller av tredje part.

 

Till de icke-vinstdrivande, alltså ideella organisationerna hör bl.a. landstingsägda sjukhus, skolor, universi­tet, allmännyttiga bostadsföretag, biblio­tek, kommunala bolag, kyrkor, statliga verk, ideellt ägda begravningsbyråer, stadsteatrar, museer, fonder och stiftelser samt partier, folkrörelser, fackföreningar och alla andra ideella föreningar. Som sy­nes är det en stor sektor, kanske den störs­ta ekonomiska sektorn i Sverige idag.

 

Det är ett vitt spann av organisationer med mycket stora olikheter. Det de har gemensamt är att de alla bygger på en ideell logik.

 

Olika logik, olika sätt att leda

För ledaren, marknadsföraren eller infor­matören har det stor praktisk betydelse för det arbete som ska utföras vilken funktionslogik organisationen bygger på. Metoder, strategier och mål måste stå i samklang med den, annars nås ingen framgång. Den som leder en myndighet ska uppfylla lag, inte tjäna kunder. Den ideella organisationen når inte sina mål med kommersiella metoder. Och en företagare kan inte leka ideell och skänka bort sin produktion.

 

Är företag effektivast?

På senare år har det blivit allt vanligare att myndigheter och ideella organisationer efterapar företag eller t.o.m. omvandlar sig till sådana. I eller kring de flesta organisationer finns det förståsigpåare, inte minst konsulter, som drar och trycker på åt det hållet. De häv­dar att företag har en högre effektivitet, de hävdar att de leds skickligare och med modernare metoder och de hävdar att alla andra organisationer också kan lyckas bättre genom att ta efter. Har de rätt? Nej, inget tyder på det.

 

Helt klart är att företag med sin enkla vinstlogik är lättare att leda och därför allmänt sett borde vara effektivare. Det är också klart att företag tack vare en massiv forskning har tillgång till en rad effektiva metoder. Men ingen kan säga vilka av dessa som ger framgång hos de ideella organisationerna, som bygger på en an­nan, mera komplex logik, som vill nå en annan typ av mål och som därför måste mäta sin effektivitet på ett helt annat sätt.

 

Ideella organisationer svårast leda

Av de tre organisationstyperna är de ideella svårast att leda. De har t.ex. ofta svårt att finna en god balans mellan "kundernas" och "finansiärernas" ibland motstridiga intressen. De har ofta kom­plicerade beslutssystem med flera veto­instanser. Och inte har de som företagen något entydigt och lätt mätbart fram­gångsmått. Den som eftersträvar vinst får ju genom bokföringen varje månad en tydlig signal om framgång eller ej (ett sys­tem som helt sammanfaller med företa­gets funktionslogik och som stöds av bokföringslag, dataprogram, kamrerer, revisorer, skattemyndigheter m.m.), men hur mäter man på samma enkla, entydi­ga, vägledande och allmänt accepterade sätt framgång för t.ex. Stadsbiblioteket, Stadsmuseet eller Stadsmissionen?

 

Stort i USA, okänt i Sverige

I Sverige är begreppet ideell organisation praktiskt taget okänt annat än i föreningssammanhang. De flesta som arbetar i eller leder en sådan vet inte om det. I våra vanligaste läro­böcker i företagsekonomi (sic) nämns be­greppet endast i förbigående. I debatten för några år sedan om huruvida Posten borde förbli ett verk eller omvandlas till ett företag sades inget om ett tredje och mycket bättre alternativ, nämligen att Posten med sitt allmännyttiga mål skulle definieras och medvetet drivas som en ideell organisation.

 

Även själva innebörden av att vara ideell är oklart för de flesta, även för juridisk expertis. Så t.ex. förbjöd marknadsdomstolen i en absurd dom 1994 en ideell eldbegängelseförening i Stockholm att i sina annonser påpeka att dess begravningsbyråverksamheten drevs "på ideell grund". Uttrycket ansågs vilse­ledande.

 

I USA finns en helt annan medveten­het. Där har man sedan länge accepterat att "nonprofits", d.v.s. icke-vinstdri­vande eller ideella organisationer, inte bara är en skatteteknisk kon­struktion (vilket de är där), utan att de därutöver är en särskild, mera komplice­rad kategori som följer sin egen logik och kräver sina egna metoder. Om dem och för dem finns en omfattande litteratur, ett antal tidskrifter och forskningsinsti­tut, mängder av konsulter o.s.v. och där kan man på universitet ta examen i "non­profit management" respektive "marke­ting".

 

Management

Den som är satt att leda en ideell organisation kan inte utan vidare använda eller efterapa de management­metoder som utvecklats för företag. De måste anpassas.

 

Det är emellertid stora skillnader mellan t.ex. ett sjukhus, en ideell förening och ett biblio­tek. De kan omöjligt ledas på samma sätt. Varje sådan delgrupp inom de ideella organisationerna måste därför ut­veckla sina egna managementmetoder. Någon gemensam teori som fungerar för alla kommer sannolikt aldrig att finnas.

 

Den som vill öka sin insikt i hur man leder en ideell organisation bör läsa Peter Druckers Managing the Non-profit Organization.

 

Marknadsföring

Traditionell marknadsföring handlar om att sälja t.ex. bilar eller tandkräm på en massmarknad. Den typen av tänkande och metoder har de ideella sällan nytta av.

 

Mera matnyttiga för dem är teorierna om tjänste- (Christian Grönroos eller Richard Normann) och relationsmark­nadsföring (Evert Gummesson). Genom att systematiskt följa dessa teorier kan ett bibliotek, ett museum eller en ideell för­ening avsevärt förbättra sitt arbete.

 

I USA har publicerats en hel rad marknadsföringsböcker för ideella organisationer. En av de mest kän­da är Philip Kotlers Strategic Marketing for Nonprofit Organizations, men det finns också särskilda böcker för museer, församlingar m.m.

 

Information

De ideella organisationerna är betydligt mer beroende av planerad intern- och extern information än andra organisationer. På samma sätt som företag behöver mark­nadsföring för att överleva, behöver de ideella information. Det är ett av deras särdrag. Och mest informa­tionskrävande av dem alla är de stora medlemsorganisationerna, folkrörelserna.

 

Det saknas medvetenhet såväl inom som utom organisationerna om detta sto­ra behov. I sin utbildning får informatö­rer inte lära sig något om det speciella med ideell information.

 

Anställd i en annan logik

Att vara anställd i en ideell organisation, i en annan funktions logik, är inte som att vara anställd i ett företag eller i en myndighet. Ofta är arbetssitu­ationen mer komplicerad. Ofta är målen högre (om än otydliga) och resurserna mindre. Ofta är kompetenskraven större och lönerna lägre. Ofta är det ett helt an­nat beteende eller resultat som bör pre­mieras. Ofta är det andra anställnings­villkor och arbetstider som krävs.

 

Trots det används nästan alltid före­tag och myndighet som mått och norm för hur det ska vara i de ideella organisationerna. Så ser lag och avtal ut. Detta är till stor nackdel för såväl de anställda som organisationerna. Det ger lägre löner och lägre effektivitet.

 

De ideella organisationerna bör över hela linjen ha egna avtal och egen lönebildning. De borde rimligen samlas till ett eller flera särskil­da avtalsområden. Och hänsyn bör tas till dem i lag.

 

Dumt efterapa företag

Det är dumt för de ideella organisationerna att efterapa företag. Det är att låsa in sig i en främmande logik. Det är bättre för dem att forma sina egna teorier utifrån diskus­sioner och praktiska erfarenheter. Förhoppningsvis kommer också forskning igång så småningom. Till dess vore det klokt att starta en dialog inom sektorn. En dialog där bibliotek, museer, fonder, stiftelser, ideella föreningar och alla andra ideella organisationer deltar.

 

© Christer Leopold, 4 januari 2006 (En tidigare version publicerad i DIK Forum 1/1998)


Om ideellt ledarskap

 

[Till skillnad från en vd i ett aktiebolag får] chefen för den ideella organisationen … aldrig åtnjuta lyxen av att bara vara beroende av en enda dominerande beslutsgrupp. Han står inför en uppsjö beslutsgrupper som alla kan säga nej, men varav ingen ensam kan säga ja." (Peter Drucker)

 

”I den ideella organisationen visar sig ett medelmåttigt ledarskap nästan direkt.  ...  Du kan som ledare i en ideella organisation inte nöja dig med att utföra ditt uppdrag nöjaktigt. Du måste utföra det exceptionellt väl eftersom din organisation kämpar för en god sak.”  (Peter Drucker)

 


En ideell organisation är varken som företag eller som myndighet

 

Ideell organisation är en särskild kategori av organisation som på avgörande sätt skiljer sig från såväl företag som myndighet. Två experter på ledning av amerikanska "nonprofit"-organisationer uttrycker skillnaderna väl i det här citatet:

"Nonprofit organizations are distinctive forms of organization, differing in fundamental ways from business and government. Like business, nonprofit organizations engage in voluntary exchanges to obtain revenues and other resources, and like governments, they usually provide services with public goods characteristics."

Robert D Hereman och Dick Heimovics (1994): "Executive Leadership" i Handbook of Nonprofit Leadership and Managment. San Fransisco: Jossey-Bass Publishers.


Hur ska man översätta NGO och NPO till svenska?

 

Det amerikanska begreppet "non-profit" bör översättas till ideell på svenska.  ”Nonprofit organization” betyder alltså "ideell organisation". Det gör också FN-engelskans NGO.

 

Ordet non-profit (också stavat nonprofit) på amerikansk engelska översätts ibland till icke-vinstdrivande eller liknande på svenska. För min del har jag funnit att det snarare bör översättas med ordet ideell, som ju har samma grundmening, d.v.s. att en verksamhet bedrivs av andra skäl än för att uppnå vinst.

 

På samma sätt är det med ordet NGO . Det bör också översättas till ideella organisationer på svenska.

 

NGO är en förkortning för engelskans Non-Governmental Organisation. Det betyder alltså ordagrant "ickestatlig organisation", alltså privat organisation. Men även företag kan vara privata, så det är ingen bra översättning.

Beteckningen NGO kommer från FN och biståndsvärlden. Där är det viktigt att särskilja statliga från andra aktörer.

I USA benämner man gärna samma typ av organisation för Non-Profit Organization (NPO). Det betyder ordagrant "ickevinstdrivande organisation". en beteckning som skapats av skattemyndigheten för att skilja dem från företagen. Men eftersom myndigheter också drivs utan vinstmotiv är inte heller det en bra översättning.

I Sverige har vi redan ett begrepp som täcker in den här typen av organisationer (ideella föreningar och stiftelser): Ideella organisationer!

Att i svenska tidningar tala om NGO är alltså inte bara onödigt. Det är också okunnigt.

 


Strategiska aspekter

Ideella organisationer skiljer sig från företag på ett helt avgörande sätt: För dem är pengar ett hjälpmedel att nå målet, inte ett mål i sig. Pengar är en resurs bland flera – viktig, men inte den viktigaste.

Detta är en avgörande skillnad strategiskt sett. Företagets huvudstrategi rör hur tjäna pengar, den ideella organisationens, hur förverkliga idén, det vill säga, hur förbruka resurserna på rätt sätt.

 


Återvänd till Kunskapsbanken

 

 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.