Voluntarius - Ideella Strategier

Christer Leopold
Föreningskunskap
Blogg

Ideella föreningar

 

På den här sidan kan du läsa om ideella föreningar, vad de är, kort om juridiken och funktionen och något om deras historia. 

 

Kort om ideella föreningar

 

En ideell förening är en medlemsägd ideell organisation. Medlemmarna kan vara enskilda personer eller organisationer. Det finns ca 200 000 ideella föreningar i Sverige och miljontals världen över.

 

En ideell förening finns vanligtvis bara på en ort. Om den sprids till flera orter omvandlar den sig normalt till ett förbund. Stora förbund kallas folkrörelser.

 

Inom föreningslivet finns en stor mångfald såväl vad organisationerna inriktar sig på, hur de är organiserade och hur de arbetar.  Man kan t.ex. dela upp dem efter verksamhet. Då finns tre huvudtyper: tjänstelevererande, kampanjdrivande och för ömsesidig nytta. Var och en av dem kräver sin egen speciella struktur, kapacitet och kultur för att lyckas.

 

Ideella föreningar är inget nytt. De fanns redan i forntiden.

 

"Föreningens unika fördel är att den gör det möjligt för jämlikar att verka tillsammans", säger Christer Leopold i boken Professionell Ideell. Alla andra organisationstyper är ojämlika. Föreningen bygger på principen "en man en röst" och på att medlemmarna kan såväl välja som avsätta ledningen. 

 


Ideella föreningars särdrag

 

Detta är typiskt för en ideell förening:

  • Bygger på en idé
  • Strävar inte efter vinst
  • Speciell struktur
  • Otydligt och komplicerat beslutsfattande
  • Svårt att genomföra beslut
  • Otydliga framgångsmått

Vad säger lagen om ideella föreningar?

 

Lagen skiljer mellan ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Det finns en särskilt lag för ekonomiska föreningar eftersom de är en slags företag. För ideella föreningar däremot finns ingen särskild lag.

 

Ekonomiska föreningar är sammanslutningar som genom att göra affärer främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. De är alltså föreningsliknande företag. Typiska exempel är kooperativ och bostadsrättsföreningar.

 

Alla föreningar som inte är ekonomiska föreningar betraktar lagen som ideella.

 

Enligt professor Carl Hemström, som bäst utrett dessa förhållanden, finns ur juridisk synvinkel tre varianter av ideella föreningar:

1)     De som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar ideella syften, t.ex. sällskapsföreningar, idrottsföreningar och religiösa samfund.

2)     De som genom ekonomisk verksamhet främjar ideella syften, t.ex. hemslöjdsföreningar.

3)     De som genom icke-ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen, t.ex. fackföreningar, hyresgästföreningar och företagens branschorganisationer.

 

Ideella föreningar, till skillnad från ekonomiska, behöver inte registreras för att bli till, men för att bli en juridisk person, som kan öppna konto, hyra lokal, skaffa telefon och kunna kalla sig förening, måste den enligt praxis ha medlemmar, målsättning, stadgar och styrelse.

Läs mer om vad som juridiskt gäller för ideella föreningar!

 

Läs mer om föreningsjuridik:

Hemström, Carl (2007), Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar. Stockholm: Norstedts Juridik AB

 


Föreningar fyller tomrum

 

Folk går samman i ideella föreningar för att göra något för dem viktigt,

inte för att döda tid. Ideellt arbete innebär alltid ett mått av uppoffring. Det dras inte igång i onödan. Det dubblerar inte vad andra gör tillräckligt bra. Det fyller tomrum.

 

Eftersom föreningar startas för att göra något viktigt som är ogjort, återfinns de framförallt inom de områden där varken familj, stat eller näringsliv kan, vill eller får leverera. Ändrad balans mellan dessa samhällets fyra grundläggande sektorer är ett av de viktigaste skälen till att den ideella sektorns huvudinriktning i ett land ändras över tid och att den skiljer sig från ett land till ett annat. Vad familj, stat och näringsliv gör och inte gör är nämligen inte statiskt, utan varierar över tid och mellan länder.

 

Att fylla tomrum är förvisso den vanligaste drivkraften när föreningar startas, men hur de sedan utvecklas och vad de gör när de blivit etablerade är en helt annan sak. Detta styrs av en rad inte alltid logiska faktorer. Den ideella energin, det bränsle föreningar startas med och lever av initialt, alstras dock alltid av det som annars skulle ha blivit ogjort.

 

Att starta en förening är ett billigt, effektivt och engagerande sätt att ta sig an ett ouppfyllt behov. Föreningen baseras främst på deltagarnas egna resurser: Medlemmarna bidrar med engagemang, förmåga och tid och ofta även med pengar och andra resurser.

 


Föreningar i Sverige: Från runstenar till idag 

 

Föreningar är inget nytt i Sverige. De fanns här redan på vikingatiden.

 

Många föreställer sig att föreningar är ett ganska nytt påfund, men de går långt tillbaka i tiden och finns i alla länder. När grundades då de första föreningarna i Sverige? Ingen vet. Att det skedde innan Sverige under tidig medeltid blev ett enat land kan lätt bevisas. Det finns nämligen tre runstenar bevarade som omnämner föreningar. Läs mer om dem!

 

De äldsta föreningarna kallades gillen. Ur dem utvecklades skråna. Läs mer om dessa föreningsformer!

 

Föreningar kan bli mycket gamla. De äldsta föreningarna i Sverige såvitt Voluntarius vet för närvarande är S:t Knutsgillena i Malmö, Lund och Ystad. De lär vara från från 1100-talet. Kungl. Sällskapet Pro Patria anses härstamma från Svenska Gillet som på 1400-talet grundades av Karl VIII Knutsson och Engelbrekt. Läs mer om dessa föreningar!

 


Ideella föreningar i konsten

 

Trots att det är så stort och allmänt förekommande, är det inte ofta som föreningslivet skymtar fram i konsten. Men det finns undantag, som i Holland på 1500- och 1600-talen. Då skapades ett större antal grupporträtt av styrelser och aktiva i föreningar och stiftelser. Detta är så speciellt att konsthistorikerna gett den här typen av målningar sin egen beteckning. De kallas gille- (eller doelen-) stycken. Kända konstnärer var Rembrandt och Frans Hals. Läs mer!

 

hals777

Frans Hals: Den kvinnliga ledningen för fattighuset för män i Haarlem
 

 

staalmeesters

Rembrandt: ”Staalmesters” eller Företrädarna för Klädesmakarnas gille, 1662

 


 

Paris universitetet började som en ideell förening

 

Många viktiga institioner var från början ideella föreningar. Ett exempel på det är Paris universitet. Läs mer i avsnittet Föreningar i medeltidens Europa!

 


Föreningar i antikens Grekland och i gamla Rom

 

Ingen vet när och hur de första ideella föreningarna uppstod. Att sådana fanns redan i antikens Rom är dock känt. Romarna själva ansåg att föreningar var något de lärt från de antika grekerna.

 

Augustus var den förste romerske kejsaren. Redan före hans tid fanns föreningar i Rom.  De kallades collegia på Latin.

 

Föreningar fanns i Grekland redan på 500-talet f.Kr. De benämndes på många olika sätt bl.a. thiasoi, koina, orgeones, eranoi. Efter Alexander den stores död (323 f.Kr.) blev de mycket talrika.

 

Läs mer i avsnittet Föreningar under antiken!

 


Piratskeppet - en förening av sjörövare

 

Visste du att 1700-talets piratskepp var organiserade som föreningar? Piratskeppets besättning fattade beslut genom omröstning och valde och avsatte sin kapten och kvartermästar.

 

Läs mer i avsnittet Föreningar på 1500-, 1600- och 1700-talen!


Gillen och skrån - de äldsta kända föreningsformerna i Sverige

 

Gillen och skrån var några av de dominerande förenignsformerna i medeltidens Europa. De var de första föreningsformerna som vi känner till i Sverige. De lånades in från kontinenten.

 

Läs merom gillen och skrån i avsnittet Läs mer i avsnittet Föreningar i medeltidens Europa!

 


Årsmötet

Årsmötet är föreningens viktigaste möte och funktion. Läs mer om årsmötet!


Valberedningen

Valberedningen har en nyckelroll i föreningens ledarförsörjning. Läs mer om valberedningens roll och befogenheter.

 


Starta ideell förening

Det är lätt att starta en ideell förening, men det finns krav som måste uppfyllas. Så bilder du en ideell förening!


Lämpliga och bra stadgar

Vad ska man tänka på när man utarbetar stadgar för sin förening? Läs mer om stadgar för en ideell förening.


Det finns ingen lag om ideella föreningar

Det finns ingen lag om ideella föreningar. De regleras av god föreningssed och föreningspraxis. Lagen om ekonomiska föreningar gäller inte för dem.


Uteslutning av medlem

En förening har rätt att utesluta den medlem som skadar föreningen. Det måste ske i enlighet med stadgarna. Vad gäller?


Datoriserat medlemsregister

Idag är medlemsregister på dator ett måste. Därmed måste föreningen följa personuppgiftslagen (PuL). Vad gäller?


Dataprogram för ideella föreningar

I de flesta föreningar utförs administration och annat dataarbete av förtroendevalda och aktiva som arbetar hemma på sin fritid och med sin egen utrustning. Vilka dataprogram är lämpliga för dem?


Skatteregler för ideella föreningar

Också ideella föreningar är skatteskyldiga och måste lämna deklaration. Allmännyttiga ideella föreningar har begränsad skatteskyldighet. Information om skatteregler för ideella föreningar.


Bokföringsskyldighet för ideella föreningar

Det tillhör god föreningssed att föra bok. För en del ideella föreningar är det också ett krav enligt lag.


Register över ideella föreningar

Är du på jakt efter adresser till ideella föreningar? Vill du veta hur många som finns? Uppgifterna finns i SCBs företagsregister.


Boktips om ideella föreningar!

 

"Första föreningsboken"

Första föreningsboken är en kortfattad och lättläst introduktion till den ideella föreningen. Att läsa den är en utmärkt början för den som är ovan vid föreningar och tänker sig att starta eller bli aktiv i en. Boken kan också underlätta för invandrare som vill veta hur man i Sverige tänker kring föreningar och vilka begrepp som används här.

 

Boken innehåller följande kapitel:

  • Vad är en förening?
  • Varför förening?
  • Bilda förening
  • Föreningens roller: styrelse och medlemmar
  • Möten i föreningen
  • Föreningens ekonomi
  • Se framåt
  • Litteratur

Ulf Bergqvist (2005), Första föreningsboken. Stockholm: Bilda Förlag. 64 sidor.

 

Bilda förlag har också gett ut flera andra böcker om föreningsarbete.

En handbok om ideella föreningar

Björn Lundén information är känt för att ge ut utmärkta handböcker om ekonomi och juridik m.m. för dem som driver företag m.m.

Deras handbok om ideella föreningar beskriver på ett lättläst och praktiskt sätt föreningens juridik, skatt och ekonomi. Detta är ett bra hjälpmedel för föreningens styrelse och revisorer.

Jan Lindblad och Björn Lundén (senaste upplagan 2008), Ideella föreningar – Skatt, ekonomi och juridik. Näsviken: Björn Lundén information.

 


Återvänd till Kunskapsbanken

 

 

 

 

Återvänd till startsidan      Kontakta oss!                        

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier, Bergsbrunnagatan 1, 753 23 UPPSALA, Sverige. Telefon: 018-10 25 60.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius 

 

Information in English

©2014 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.