Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Ideella sektorn

 

 

 

Ideella sektorn och det civila samhället

 

Det finns fyra samhällssektorer

Ett samhälle består av fyra sektorer. I den ordning de framträtt historiskt är de: Familjen, ideella sektorn, staten och näringslivet. Alla dessa fyra sektorer behövs för ett väl fungerande samhälle. Ingen av dem är viktigare än de andra.

Varje sektor har sin speciella roll och uppdrag, verkar under sina speciella omständigheter, har sina unika för- och nackdelar och sin egen dominerande funktionslogik. De samexisterar, samverkar och kompletterar varandra. De är till stor del beroende av varandra, men samtidigt åtskilda. Ingen av dem kan inte ersätta någon av de andra.

Ideella sektorn

Ideella sektorn består av alla de olika slag av ideella organistioner som finns i ett land. Vanligast bland dem är föreningar och stiftelser.

Det organistionerna i den ideella sektorn alla har gemensamt är att de varken har till uppgift att uppfylla lag, som en statlig organisation, eller att sträva efter vinst, som ett företag.

På gräsrotsnivå är ideella sektorn och civila samhället ofta precis samma sak. En del säger hellre Tredje sektorn.


Mer om ideella sektorn

Klicka på länkarna nedan för att läsa mer om ideella sektorn:

Civila samhället

Frivilligt hjälparbete i olika kulturer

Sociala entreprenörer

NGO är ett onödigt begrepp

Forskning om ideella organisationer


Gigantisk konferens för frivilligorganisatörer i USA

 

Världens största konferens för frivilligorganisatörer hölls i juni 2009 i San Fransisco.

 

Konferensen samlade fyratusenfemhundra deltagare från ideella sektorn, staten och näringslivet över hela USA.

 

Arrangörer av National Conference on Volunteering and Service var Corporation for National and Community Service and Points of Light Institute.

 

Bland öppningstalarna fanns USAs “First Lady” Michelle Obama,  guvernör Arnold Schwarzenneger, talman Nancy Pelosi, Jon Bon Jovi med flera.

 

ncvs-3613

Bilden: Michelle Obama håller öppningsanförande på konferensen om frivilligarbete i San Fransisco i juni 2009.

 

Det var mer än hundra olika workshops under konferensen med "best practice" i hur man organiserar frivilligarbete samt nyheter och trender inom detta.

 

Den här konferensen ersätter dem som AVA brukade arrangera årligen, men som upphörde då organisationen gick i konkurs 2006 (se nedan).

 

Nästa nationella konferens för frivilligorganiatörer hålls i New York 28-30 juni 2010.

 

Du kan läsa mer om årets konferens och ta del av presentationsmaterial m.m. på konferensens hemsida. Där kommer också så småningom information om nästa års konferens.

 


Ny yrkesförening för frivilligsamordnare bildad i USA

 

Som framgår av notisen nedan så gick AVA i konkurs i februari 2006. Sedan dess har pågått ett hårt arbete för att starta en ny organisation som kan stödja och samordna alla de lokala föreningar för frivilligsamordnare som finns i USA.

 

I december 2006 samlades ett antal delegater i Denver, Colorado, för att välja ledning och göra upp planer för Congress of Volunteer Administrator Associations (COVAA).

 

Sedan dess har arbetet gått vidare. Nyligen bildades  den nya yrkesföreningen. Den heter Association of Leaders in Volunteer Engagement (ALIVE). Läs mer vad den vill och gör på http://volunteersalived.org


Certifiering av frivilligorganisatörer

Den enda professionella certifieringen av frivilligorganisatörer som finns i världen för närvarande är den som ges av Rådet för certifiering av frivilligadministratörer (The Council for Certification in Volunteer Administration, CCVA) som finns i USA. Certifikatet ges efter en examen och praktisk utvärdering av kunskaper och förmåga.

 

Certifieringen, som funnits några decenier nu, utvecklades ursprungligen av AVA. Hela programmet räddades över till CCVA i samband med att AVA gick i konkurs (se nedan).


AVA har upphört

Association for Volunteer Administration (AVA), som gick omkull 2006 p.g.a. finansiella svårigheter, var den ledande organisationen i världen för frivilligsamordnare. Den publicerade en medlemstidning och en forskningstidskrift, ordnade årliga konferenser och drev ett certifieringsprogram – allt för att främja frivilligsamordnarnas kompetens och yrke. Medlemmarna kom främst från USA och Kanada, men också från andra länder.

 

För närvarande finns ingen internationell organisation för frivilligsamordnare.


Föreningsfriheten och församlingsfriheten

Rätten att bilda föreningar och att samlas till samlas till möten tillhör de mänskliga rättigheterna. Det innebär att ideellt arbete skyddas av internationell och nationell lag.

På regeringens hemsida kan man läsa bl.a. följande om Förenings- och församlingsfrihet

”Det är centralt för demokratin att människor samlas för att ägna sig åt gemensamma intressen, diskutera eller demonstrera och att organisationer kan bildas för olika syften. Församlingsfrihet och föreningsfrihet har ett nära samband med varandra och skyddas av en rad centrala dokument om mänskliga rättigheter.”

De dokument man hänvisar till är

”Församlingsfriheten innefattar rätten att delta i fredliga sammankomster, till exempel att demonstrera och att anordna opinionsmöten.”

  

”Föreningsfriheten gäller olika slags föreningar och innefattar också rätten för varje människa att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen. I föreningsfriheten ingår även rätten att bilda och ansluta sig till politiska partier.”

”FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller även en bestämmelse om så kallad negativ föreningsfrihet: ’ingen får tvingas att tillhöra en förening’.  


Ibland naggar myndigheter föreningsfriheten i kanten

De som är bosatta i Sverige har rätt att engagera sig i ideella föreningar. Det finns ingen lag som förhindrar detta. Se ovan.

Trots det händer det att myndigheter vill förhindra t.ex. sjuka eller arbetslösa att arbeta ideellt. Myndigheten jämställer då ideellt arbete med betalt arbete och hotar med att dra in ersättningen. Detta klara brott mot föreningsfriheten kan bero på de direktiv som myndigheten har att följa eller på regler som den själv hittat på. Politikerna bör se till att den typen av myndighetsmissbruk upphör.


Sociala entreprenörer

Den ideella sektorns organisationer - föreningar och stiftelser - startas ofta av sociala entreprenörer. Det är också inom dessa som man främst finner de sociala entereprenörerna. Men inom ideella sektorn kallas de naturligtvis inte så. De kallas grundare, idékläckare eller något liknande.

 

Denna aspekt på ideella organisationer är emellertid viktig. Därför har vi en särskild sida för detta. Klicka här om du vill läsa mer om sociala entreprenörer.

 

Den förste sociala entreprenören i Sverige som vi känner till namnet på och vet något om var Andreas And. På 1200- och 1300-talet grundade han minst tre ideella organisationer. Läs mer om Andreas And!

 

En annan stor social entgreprenör var Henry Dunant. Efter slaget vid Solferino för 150 år sedan tog han initativ som ledde till att Röda Korset grundades och att Genèvekonventionerna kom till. Läs mer om Henry Dunant!

 


Staten ska främja den ideella sektorn

Det räcker inte med att upprätthålla föreningsfriheten, staten måste också aktivt främja och underlätta för ideella organisationer och ideellt arbete.

 

Den 5 december 2001 röstade Sverige och en rad andra länder för en resolution i FN:s Generalförsamling om att "skapa ett främjande klimat" för ideell verksamhet genom följande åtgärder:

  1. Öka allmänhetens medvetenhet om frivilligarbetets sociala och ekonomiska betydelse för samhället
  2. Vidta generella åtgärder för att uppmuntra och underlätta för frivilliga och för deras förberedelser, utbildning och erkännande
  3. Skapa skatte-, lag- och andra regelsystem som främjar och underlättar för ideella organisationer som organiserar frivilliga.
  4. Främja och bedriv forskning om frivilligarbete och dess betydelse för samhället
  5. Se till att medborgarna har tillgång till information om frivilliguppdrag
  6. Förhandspröva hur medborgarnas möjlighet och villighet att bedriva frivilligarbetet påverkas av politiska åtgärder
  7. Ta med frivilligarbetet i den nationella utvecklingsplanen och beakta dess betydelse för en hållbar utveckling
  8. Främja deltagande från alla befolkningsgrupper

Om du vill läsa hela resolutionen i original på engelska, klicka här.


Robert Putnam får pris

Robert Putnam, professor i statskunskap vid Harvard University i Boston, får årets Skytteanska pris för sitt "bidrag till teorin om det sociala kapitalet".

 

Putnam har genom sin forskning visat det civila samhällets (föreningslivet på gräsrotsnivå) stroa betydelse för ett lands demokratiska och ekonomiska utveckling. En av de framgångsfaktorer som föreningslivet skapar är förtroende. En annan är nätverk, d.v.s. socialt kapital.

 

Om du vill läsa vad Putnam skrivit så finns dessa böcker på svenska:

  • Putnam, Robert D. (1996), Den fungerande demokratin – Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS Förlag.
  • Putnam, Robert D (2006), Den ensamme bowlaren: Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag.

 


Intresserad av ideella sektorn?

Är du intresserad av ideella sektorn? Läs då Christer Leopolds blogg med samma namn. Klicka här!

 


"Förening Öresund" främjar förenings-samarbete i regionen

 

Förening Öresund är ett projekt 2005-2007 arbetgar för att förbättra förutsättningarna för gränsöverskridande föreningssamarbete i regionen.

 

Huvudmän är Folkuniversitetet Syd och Köpenhamns Kommun/Fritid & Idrott tillsammans med bl.a. Region Skåne. Bland dess samarbetspartners finns t.ex. Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation.

 

Ett av projektets initativ är www.frivillig.se , en hemsida som förmedlar frivilliguppdrag.

 

Läs mer om projektet på www.oresund.com/


Frivilligt arbete i Danmark

35 % av danskarna utför frivilligt arbete enligt en dansk forskningsrapport. I genomsnitt arbetar de 17 timmar i månaden. Flest ideellt aktiva finns inom idrotten (11 %). Inom området social & hälsa är 6 % aktiva.

 

Rapporten ingår i Johns Hopkins Comparative Nonprofit Sector Project. Det finns alltså likande rapporter om USA, Sverige, Frankrike, Norge, Tyskland m.fl. länder.

 

Rapporten heter

Inger Koch-Nielsen m.fl. (2005), Frivilligt arbejde - Den frivillige indsats i Danmark. Köpenhamn: Socialforskningsinstitutet. 

 

Den kan laddas ner från www.sfi.dk/sw36206.asp

 


Ideella sektorns tillväxt

Vill du veta mer om hur den svenska ideella sektorn utvecklas? Då kan du läsa Filip Wijkströms och Torbjörn Einarssons bok Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring. Författarna är forskare på EFI vid Handelshögskolan i Stockholm. Boken kostar 210 kr och kan beställas på efi@hhs.se.


Ledarskap i ideella sektorn

Professionell ideell - Om att verka med ideell logik av Christer Leopold är en ledarskapsbok för ideella. Samtidigt ger det en god inblick i och överblick över den svenska ideella sektorn och ställer den i relation till hur det ser ut i andra länder. Läs mer!


Föreningar uppfattas och behandlas olika i olika länder

Även om föreningar i olika länder har mycket gemensamt, så finns ändå en hel del som skiljer vad gäller till exempel hur de uppfattas och hur de behandlas i lagen. Det som vi i Sverige tycker är självklart behöver inte vara det i ett annat land. Detta gäller också närbelägna länder, till exempel inom EU eller till och med inom Norden.

Den som vill ha ett EU-exempel på detta kan titta på Irland.

En juridisk person har egna juridiska rättigheter och skyldigheter, skyddas enligt lag och har rätt att teckna avtal, öppna bankkonto med mera.

I Sverige måste alla organisationer vara juridiska personer. Det blir de genom att bildas och registreras på det sätt som lagen föreskriver. Det enda undantaget är ideella föreningar. De blir juridiska personer genom att anta sina stadgar med mera utifrån god föreningssed.

I Irland ser det annorlunda ut. Där finns ideella organisationer som är juridiska personer, men förvånande nog också sådana som inte är det. Det tycks därför vara vanligt att vad vi i Sverige skulle kalla ideella föreningar först drivs som informella grupper för att mycket senare, när de växt sig stora, ansöka om legal status.

Det finns tre typer av informella ideella grupper, sådana som alltså inte är juridiska personer. En av dem liknar våra föreningar. Det är den ”oregistrerade föreningen” (unincorporated assocation).  Det är en grupp människor med viss begränsad gemensam verksamhet, till exempel att arrangera en granskapsfest eller bridgeturnering. I den här typen av ”organisation” sköts det hela informellt och enkelt och till minimala kostnader. Men om något går snett så är de deltagande medlemmarna personligen ansvariga. En sådan här ”organisation” kan också i Irland ha svårt att teckna avtal och därmed att hyra lokal och anställa personal (i Sverige skulle det inte gå alls). För att skapa litet bättre ordning och öka omvärldens tilltro kan den därför anta stadgar. Skattemyndigheten i Irland har märkligt nog tagit fram normalstadgar för ”oregistrerade föreningar”.

När det gäller de registrerade formerna av föreningar, som alltså är juridiska personer, är bilden något förvirrad. Det finns flera former.

"Friendly societies", som kan översättas till "ömsesidiga föreningar", har ingen direkt motsvarighet i Sverige. Det tycks vara en blandning mellan ideella föreningar och ekonomiska föreningar, och med ett omfattande juridiskt regelverk, Friendly Societies Act 1896. Läs mer på registreringsmyndighetens hemsida.

Vid sidan av dessa finns kategorin kooperativ, som kallas Industrial and Provident Societies. Dessa registreras i enlighet med egen lag.

Observera att Irland också, till skillnad från Sverige, har speciell lagstiftning och registrering för fackföreningar.

Det finns i Irland, till skillnad mot i Storbritannien, ingen lag om registrering av så kallade “charities” (välgörenhetsorganisationer). En vanlig bolagsform för dem tycks vara ”company limited by guarantee”, alltså en organisation vars fastställda kapital garanteras av grundarna. Fördelen med denna form är enligt registreringsmyndigheten att man kan skapa en separat juridisk person med begränsat ekonomiskt ansvar men utan att medlemmarna (annat än vid konkurs) behöver betalar några pengar.

Mer information finns på Fundingpoint, en irländsk hemsida för välgörenhetsorganisationer.


 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.