Länkar till undersidor:

Management i ideella organisationer

Styrelsearvode i ideella föreningar

Ideella styrelser

Strategisk planering i folkrörelse

​

​Om medlemsantalet går ner

Det är vanligt att skylla ett fallande medlemsantal på omvärlden, tidsandan eller på att folk inte längre vill. Men det är att göra det lätt för sig. I första hand bör man titta på organisationens egna ideella ledarskap och på ledningens förmåga att anpassa organisationen till nya förhållanden.

Exemplet Frälsningsarmén

Mellan 1990 och 2005 har Frälsningsarméns medlemsantal halverats enligt Uppsala Nya Tidning (UNT 2/2 2007). En religionssociolog menar att det beror på den "militära formen". Men i Uppsala har antalet medlemmar ökat.

"Under de senaste fem åren har vi fått 15 nya medlemmar, säger kårchefen Christel Malmberg." Också i Jönköping och Göteborg har antalet ökat enligt henne. (UNT 3/2 2007).

Det stora generella medlemstappet beror enligt Christel Malmberg på avfolkningen av många bruksorter. Det är förmodligen helt rätt. De flesta svenska föreningar har drabbats av landsbygdens och småstädernas avfolkning. Det är inte mycket man kan göra åt det. Men om man lyckas i de större städerna eller inte, det beror på ledarskapet.

Läs mer om Frälsningsarmén!

Exemplet Aktiespararna

År 2000 hade Aktiespararna 141.000 betalande medlemmar. 2006 hade antalet nära halverats till 77.000.

Nedgången ser ut så här i runda tal:

2000              141.000

2001              117.000  (-24.000)

2002              104.000  (-13.000)

2003                90.000  (-14.000)

2004                85.000  (  -5.000)

2005                80.000  (  -5.000)

2006                77.000  (  -3.000)

Observera att de redovisade siffrorna är slutresultaten. Bakom dem döljer sig en större medlemsomsättning.

År 2006 t.ex. lämnade drygt 12.000 medlemmar. Tack vare medlemsvärvning m.m. tillkom 9.600 nya. Nettoresultatet blev ändå  en minskning med 3.140. Och detta efter att drygt 6 miljoner satsats i en av de största  marknadskampanjerna någonsin i organisationens historia. 

Allt enligt SvD 14 april 2007.

Vad som har förorsakat detta medlemsfall är svårt att säga utan tillgång till intern information. Enligt SvD är dock de yttre förutsättningarna goda. Rubriken "Aktiespararna har sig själv att skylla" summerar tidningens uppfattning.

När det är brister i ledningen som är grunden till ett medlemstapp, då är det dumt att satsa på externa kampanjer innan dessa brister åtgärdats. De medlemmar som rekryters då brukar sällan bli kvar särskilt länge.

Läs mer om Aktiespararna!

Olika slags ideellt ledarskap

​

Ideellt ledarskap är en samlingsterm som täcker in flera väldigt olika ledarroller som alla har det gemensamt att det handlar om ledning i ett ideellt sammanhang. Oftast arbetar både den som leder och den som blir ledd ideellt. Men det kan också vara så att endera av dem är avlönad. Om bägge är anställda, vilket förekommer i ideella organisationer, då handlar det däremot inte om ideellt ledarskap.

​

Det sägs ofta att näringslivet har mycket att lära av föreningslivet när det gäller ledarskap. Många metoder har också redan lånats in och ingår i till exempel coachning och gruppledning i kommersiella sammanhang. Det förefaller fungera bra. Men det finns säkert en hel del inom det ideella ledarskapet som inte passar särskilt väl i företag.

​

Ideella organisationer har också lånat ledarskapsmetoder från näringslivet. En del av dessa lån fungerar bra, men de flesta inte. Det är ju stora skillnader mellan ideella föreningar där normalt alla jämlikar och företag, myndigheter och det militära där det finns en på förhand given makt- och ledarskapshierarki. Att leda underordnade har sina utmaningar, men är betydligt lättare än att leda jämlikar, särskilt om dessa arbetar ideellt.

​

Enligt Peter Drucker så är ideella organisationer betydligt mera känsliga för brist på gott ledarskap än vad företag och regeringar är. I sin bok Managing the non-profit organisation, sidan 17, förklarar han varför.

​

Olika typer av ledare

Ideella ledare förekommer med en mängd olika titlar. I det lokala föreningsarbetet finns det till exempel ordförande, styrelse, tränare, frivilligledare, patrulledare, mullefröknar och cirkelledare. Ofta avspeglar dessa titlar inte bara skillnader i verksamhetens innehåll, utan också i hur ledarskapet ser ut och utövas.

Ledning av förening och förbund

Nedan ska vi helt kort presentera några varianter av det ideella ledarskapet:

​

Organisationer består av människor, men också av strukturer, regler, traditioner m.m. Att leda en organisation är därför inte detsamma som att leda en grupp. Organisationen har sina egna, speciella utmaningar.

​

Den i Sverige vanligaste ideella organisationen är den lokala föreningen eller lokalavdelningen. Den har ytterst sällan någon anställd chef, så där är det styrelsen själv som leder. Styrelsen kan delegera delar av sitt ledningsansvar till enskilda ledamöter eller till speciellt utvalda ledare.

​

Det är mer komplicerat att leda förbund. Det finns två olika typer, med var sin variant av ledarskap, förbund av individer (de kallas folkrörelser om de vuxit sig tillräckligt stora) och förbund av organisationer. I den förstnämnda har förbundsledningen ansvar för att kongressens beslut förverkligas även lokalt. I den senare är ledningens och chefens ansvar betydligt mer begränsad eftersom medlemsorganisationerna är helt självständiga.

​

Ett förbund styrs av styrelsen och leds vanligtvis av styrelsen och den anställde chefen tillsammans. Ordföranden spelar därvid en mycket viktig ledarroll som förbundets främste ledare och talesman.

​

Litteraturtips för ledning av föreningar och förbund:

• Christer Leopold (2006), Professionell ideell - Om att verka med ideell logik. Stockholm: Sober Förlag.

• Bertil Lindberg (1999), Ledning av ideella föreningar och folkrörelseorganisationer. Stockholm: Sober Förlag.

• Charles Handy (1988), Understanding Voluntary Organizations. London: Penguin.

Ledning av stiftelser

Det som gör ledarskapet i stiftelser annorlunda än det i föreningar är att de saknar medlemmar. I de stiftelseliknande organisationer som man i USA kallar ”non-profit” leder man anställda och frivilliga, men inte medlemmar. Det gör att ledarskapet där blir annorlunda. Se nedan om ledning av frivilliga.

​

Några litteraturtips för ledning av stiftelser:

• Peter Drucker (1990), Managing the non-profit organisation. New York: HarperCollins Publishers.

Ledning av tillfälligt församlade

I ideella sammanhang förekommer att en ledare måste leda en löst sammansatt grupp människor som tillfälligt samlats för ett visst syfte. En typ av sådana är demonstrationer och opinionsmöten. Dessa kan vara extremt löst sammansatta med deltagare som kommer samman utan några i förväg uppgjorda eller etablerade regler. Där handlar ledarskapet om att kunna leda "massan" genom en stark personlighet och god talekonst (tänk Martin Luther King).

​

Betydligt vanligare är givetvis årsmöten i lokalavdelningar. Där finns såväl ett formellt ledarskap som utövas av mötesordföranden. Han eller hon ser till att församlingen punkt för punkt betar sig igenom dagordningen på ett ordnat och demokratiskt sätt. Detta ledarskap är väl förankrat i stadgar och god föreningssed. Där finns alltså ett regelverk som deltagarna har viss kunskap om och förtroende för. Men på årsmöten finns också ett informellt ledarskap. Styrelsen eller ibland någon annan person eller grupp driver sina frågor för att få årsmötets stöd. De viktigaste ledarverktygen då är förmodligen hur känd man är, ens personlighet och trovärdighet och ens förmåga att presentera och övertyga.

​

Några litteraturtips för ledning av tillfälligt församlade:

• Kurt Johannesson (1990), Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm: Norstedts Förlag.

• Krister Petersson (1976), ABC för spökskrivare. Stockholm: Sveriges Marknadsförbund.

• Lee Bowman (1999), High Impact Presentations. London: Bene Factum Publishing.

Ledning av grupp

De flesta som talar om ideellt ledarskap tänker på ledning av mindre grupper. Urtypen av sådant ledarskap är idrottens tränare. Men i ideella sammanhang finns också andra typer av grupper och de leds inte nödvändigtvis på samma sätt. Här ska vi ta upp några sådana grupper.

​

Styrelsen är en formell grupp som leds av ordföranden. Det är stor skillnad mellan ett dåligt, ett normalt och ett bra ledarskap i styrelsen. Bra ordföranden mobiliserar och leder styrelsen till ett gott arbete. Då blommar föreningen upp. Med ett normalt ledarskap fortsätter föreningen att lunka på som vanligt och utan några större problem. Med ett dåligt ledarskap går föreningen tillbaka verksamhetsmässigt, tappar medlemmar och aktiva och söndras kanske av inre konflikter.

​

När det gäller ledning av aktiva medlemmar måste man skilja mellan två olika fall. I den första leder man en grupp medlemmar som genom sitt arbete uträttar något för föreningen. De kanske samlar in pengar, arrangerar en basar eller ordnar ett läger för ungdomar. I den andra ledar man en grupp medlemmar som kommit för att själva dra nytta av föreningens verksamhet. Det kan t.ex. vara ungdomarna som deltar i lägret. Dessa två, medlemmar som producerar och medlemmar som konsumerar, äger bägge rum i en förening och består bägge av aktiva medlemmar, men det ledarskapet som krävs för dem är olika.

​

En helt annan typ av grupp är studiecirkeln och självhjälpsgruppen som bägge mer administreras än leds eftersom alla deltagarna bidrar ömsesidigt.

​

En ytterligare typ av grupp är deltagande i utbildningsmöten och konferenser. Det ledarskap som krävs då är konferencierens för ramen och det formella och handledarens för inlärnings- och diskussionspassen.

​

Några litteraturtips för ledning av grupp:

• Malte Jansson (1993), Ideellt ledarskap. Stockholm: Svenska röda korset.

• Patrik Malmquist (2006), Ledarskap – Ledarskap i föreningslivet. Kode: Förlaget Ord och Inga Visor.

• David Gustafsson (2006), Styrelsearbete i ideella föreningar. Linköping: Affärslitteratur AB.

• Ragnhild Morrissey och Nils Anders Olander (1998), Verktygsboken – 50 verktyg för grupper som vill lösas problem och föda nya idéer. Stockholm: Svenska Arbetsgivareföreningen.

Ledning av individer

Ledning av grupp innehåller moment av gruppdynamik. På det sättet skiljer det sig från ledning av individer, som ju i stor utsträckning sker på tumanhand. Det är givet att ledning av individer också förekommer när det gäller aktiva medlemmar, men mest förekommer det vid ledning av frivilliga (volontärer). Det beror på att det organiserade frivilligarbetet oftast inte sker i grupp. Precis som med anställda får den frivillige (volontären) sin speciella, väldefinierade arbetsuppgift. Läs mer under Hur man organiserar frivilliga eller volontärer.

​

Några litteraturtips för ledning av frivilliga:

• Ariane Rodert och Amelie Silfverstolpe (2005), Handbok i volontärsamordning. Stockholm: Volontärbyrån.

• Susan Ellis (1996), From the Top Down – The executive role in volunteer program success. Philadelphia: Energize.

• Steve McCurley och Rick Lynch (1996), Volunteer Management – Mobilizing all the Resources of the Community. Downers Grove: Heritage Arts Publishing.

​

​

”När en människa i frihet får ta ansvar frigörs resurser som annars inte är tillgängliga.”

Jan Carlzon, tidigare VD för SAS

Olika roller i folkrörelsen 

​

OH-bild ur en föreläsning av Christer Leopold i maj 1993: Våra olika roller i folkrörelsen.

​

Ett stort förbund brukar vara organiserat i tre nivåer: Lokalt, regionalt och centralt. Det är genom samverkan och rolluppdelning mellan de olika nivåerna som folkrörelsen blir stark och effektiv.

​

Den här bilden illustrerar de olika rollerna i denna samverkan. Det vi ser är en glänta i en skog.

​

I gläntan finns en mus. Musen symboliserar de lokala föreningarna eller lokalavdelningarna. De har god kännedom om de lokala förhållandena. De har gräsrotssyn.

​

Vid gläntan står en tall. I tallen finns en ekorre (distrikten) som ibland är nere hos mössen och ibland är uppe i talltoppen. Ekorren har överblick över sin del av skogen. Han har talltoppssyn.

​

Över skogen cirklar en fågel (förbundet). Han ser bara trädens toppar och inte ner till marken där mössen är. Med hjälp av ekorrarna får han ändå överblick.

​