Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Medlemmarnas roll i föreningen

 

Medlemmarna är föreningen. De äger den, styr den och ger den resurser. De ger den legitimitet och garanterar dess fortbestånd. Ett stort medlemstal ger prestige, status och inflytande. 

En förening står och faller med sina medlemmar

Det är medlemmarna som är föreningen. Medlemmarna är de byggklossar som föreningar byggs av. Det är deras engagemang som gör föreningen möjlig och som gör den legitim.

Repet på bilden nedan illustrerar väl principen med medlemmar i en förening. Föreningen liknas här vid ett rep. Ett sådant består av ett antal ganska korta och svaga fibrer (medlemmar) som flätas samman till något starkt och hållbart (organisationen) som kan bli hur långt som helst. 

Medlemmarna-goer-foereningen-stark-och-bestaaende.png

Bilden: Medlemmarna gör föreningen start och bestående.


Behövs medlemmarna?

"Medlemmarna är den enda kategorin i en ideell förening som är absolut nödvändig. Utan dem kan föreningen inte existera. Det gäller både strikt juridiskt och i allmänhetens ögon.  Så på frågan om medlemmar behövs måste svaret alltid bli ett entydigt ja."

(Christer Leopold: Professionell Ideell - Om att verka med ideell logik, sidan 136)


Involverade medlemmar blir kvar längre

Medlemmar som engagerar sig aktivt i verksamheten eller på andra sätt är mer involverade har en tendens att bli kvar längre än dem som enbart är passiva. En förening bör därför anstränga sig att involvera så många medlemmar som möjligt varje år.

Den förening som år från år bara har ett fåtal medlemmar på årsmötet lever därför farligt.


Läs mer om medlemmar i ideella föreningar under

Medlemmar och medlemskap

Föreningsnytta, medlemsnytta och medlemsvård

Vända medlemsminskning - en strategisk utmaning!

Medlemsvärvning

Föreningsdemokrati


..

Medlemmarnas grundläggande roller i föreningen

Normalt har alla medlemmar i en förening samma rättigheter och skyldigheter. De är alla jämlika. Detta är den unika grundvalen för just föreningar.

Det hindrar emellertid inte att medlemmarna intar olika roller i föreningen. Bilden nedan illustrerar detta. Den är hämtad från bland annat Christer Leopolds föredrag och boken Professionell ideell - Om att verka med ideell logik.

Medlemmarna är den ideella föreningens eller folkrörelsens bas (alltså juridiska grundval), resurs och mål. Därvid intar de tre huvudsakliga roller: Ägare, aktiva och passiva.

Medlemmars-roller.jpg

Bilden: Medlemmarna är föreningens bas, resurs och mål

Alla medlemmar är föreningens eller folkrörelsens ägare. Det innebär att de på årsmötet utser de förtroendevalda och på nästa årsmöte utvärderar dem. Det innebär att de på årsmötet beslutar om stadgar och tar andra långsiktiga beslut som styrelsen har att följa. Och som medlemmar är de alla valbara till föreningens eller folkrörelsens förtroendeposter.

De medlemmar som utför föreningens eller folkrörelsens arbete brukar kallas aktiva medlemmar. En del av dem är förtroendevalda med det juridiska ansvar det medför, andra är aktiva ändå genom att hjälpa styrelsen att genomföra föreningens aktiviteter. Det är dessa aktiva medlemmar som är föreningens ryggrad och resurs, särskilt i föreningar som inte har anställda som kan ta över vissa av arbetsuppgifterna.

I de flesta föreningar och i alla folkrörelser finns det medlemmar som inte deltar i att driva föreningens verksamhet. De kanske kommer på årsmötet eller kommer på program som föreningen anordnar, men de är inte med bland dem som anordnar. Sådana medlemmar kallar vi i brist på bättre ord för passiva medlemmar. De är ju egentligen inte passiva eftersom de aktivt anslutit sig till föreningen och betalar sin avgift (de som är verkligt passiv har ju inte gjort det) och i förening spelar de en viktig roll som supporters, läsare, givare, förmedlare av information och attityder från föreningen och som brukare ("kunder") av föreningens utbud (verksamhet, medlemstidning med mera).


Medlemmarna som föreningens ägare

Medlemmarna äger sin förening. Vad innebär det?

Inget individuellt ägande ...

Medlemmarna i en ideell förening äger föreningen. Det är inte ett individuellt ägande. Medlemmen har ingen andel som kan överlåtas eller säljas till någon annan. Föreningsägandet innebär inte heller att medlemmen äger rätt att vid nedläggning till exempel få ut någon andel av föreningens tillgångar.

... utan ett kollektivt ägande

Medlemmarnas ägande av föreningen är ett kollektivt ägande. Det är medlemmarna som grupp som äger föreningen. I denna grupp är individerna utbytbara utan att föreningen, dess stadgar eller syfte behöver ändras. På juridiskt språk är föreningen därför en "öppen association". Det gör att föreningar på ett flexibelt sätt kan växa och krympa och kan leva kvar generation efter generation. Detta är ett av skälen till att föreningar kan bli så mycket äldre än företag som med undantag av aktiebolagen alla är "slutna associationer".

En effekt av det kollektiva ägandet av föreningen och alla dess tillgångar är att det en enskild medlem bidrar med till föreningen, till exempel arbete eller gåvor, blir föreningens egendom helt och hållet och inte kan fås tillbaka.

En annan effekt av det kollektiva ägandet är att medlemmarna inte har ett individuellt, utan ett kollektivt ansvar för sin förening. Detta ansvar utövas i första hand på årsmötet. Läs mer om detta under avsnittet Föreningsdemokrati.

Medlemmarna som kollektiv ger sin förening eller folkrörelse legitimitet och garanterar dess fortbestånd.

Ett stort medlemstal ger en folkrörelse prestige, status och inflytande.


Medlemmarnas krav på sin förening

Vilka krav har medlemmarna på sin förening? Denna mycket viktiga fråga undersökte och besvarade "1986 års folkrörelseutredning".

Detta är vad svensken i gemen kräver av sin förening:

  • Medlemmarna ska kunna påverka föreningen och de beslut som fattas.
  • Föreningen ska vara lokalt anknuten.
  • Man ska känna de människor som är med i föreningen.
  • Alla medlemmar ska kunna delta i föreningens verksamhet.
  • Alla medlemmars resurser ska tas till vara i föreningens arbete.

Som synes handlar ingen av dessa punkter om viken nytta jag som medlem kan ha av att vara med i föreningen. Verksamhetens innehåll nämns inte alls. Det handlar om vad som gör att föreningen blir väl fungerande ur medlemmens synvinkel. Det som lyfts fram är de demokratiska och de lokala aspekterna.

Källa: Ju mer vi är tillsammans, SOU 1987:33, 34 och 35, "1986 års folkrörelseutredning".


Medlemmen som konsument

Det finns de som anser att medlemskap mindre handlar om vad jag själv kan bidra med och mer om vad föreningen kan göra för mig. Enligt dessa så är det föreningarnas förmåner som drar medlemmar, inte möjligheten till engagemang.

Att föreningens verksamhet är viktig för att locka medlemmar är självklart. En förening bör därför ha bra arrangemang. Det kan givetvis vara bra att också bjuda på kaffe för att skapa en informell stämning och möjlighet för kontakt medlemmarna emellan. Men hur mycket ska föreningen bjuda på? Enligt en del, ganska mycket. Det finns till och med föreningar som lockar medlemmar inte med verksamhet för sitt ändamål, utan genom att till exempel ordna bussutflykter där allt är gratis inklusive maten, eller medlemsmöten med bra föreläsare och gratis förtäring.

En författare som hävdar att det är egennyttan man ska bygga på och inte det ideella engagemanget är Peter Murray i artikeln The Secret of Scale i

Stanford Social Innovation Review (USA).

Enligt författaren så har alla de verkligt stora medlemsorganisationerna i USA vuxit sig stora inte genom att engagera medlemmarna, utan genom att erbjuda dem lockande förmåner. Ett exempel på detta är National Rifle Association of America som ger sina drygt fyra miljoner medlemmar en skottskadeförsäkring.

Författaren ger fler exempel på organisationer och tjänster och redovisar också strategier med mera.


Betydelsen av att aktivera medlemmarna

Styrelsen för SPF Bohusdistriktet rapporterade i januari 2014 resultatet av sin egen forskning om vad som gör en lokalförening framgångsrik när det gäller att behålla eller öka sitt medlemstal.

I forskningen tittade man på tre samverkande aspekter:

  1. Föreningsstyrelsens förmåga att skapa bra program och verksamheter som lockar medlemmar.
  2. Föreningsstyrelsens förmåga att involvera medlemmarna i föreningsarbetet.
  3. Föreningsstyrelsens förmåga att göra verksamheten känd.

Slutsatsen från forskningen blev att kombinationen av bra verksamhet och hög involvering av medlemmarna i att utföra verksamheten ger medlemsökning. Traditionell marknadsföring hade ingen effekt alls på medlemstalet, däremot hade interaktiv marknadsföring det. Medlemmarna som deltog i bra program var de som genom att prata med sin omvärld lockade nya intresserade.

För mer information om detta forskningsprojekt se Framgång i lokalt föreningsarbete: Det hänger på styrelsen på bloggen Ideella Sektorn.

 


 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.