 |
|
|
Ledarskapsbok för ledare i ideella organisationer: Professionell ideell - Om att verka med ideell logik Professionell ideell - Om att verka med ideell logik av Christer Leopold är en managementbok och ledarskapsbok för föreningar, folkrörelser, församlingar och andra ideella organisationer.
Bokens utgångspunkt är att ideella organisationer är unika och kräver sina egna metoder. De är också mer komplexa än företag och därför svårare att leda.
Författaren skriver om den ”ideella logiken” och dess mångfald och vad den innebär för dig som förtroendevald eller anställd ledare. Särskild tonvikt läggs vid det lokala arbetets avgörande betydelse och hur det kan främjas, ledas och koordineras.
Förord av Christina Magnuson, tidigare ordförande för Svenska Röda Korset.
Christer Leopold har lång och bred erfarenhet som förtroendevald och anställd inom föreningslivet i Sverige och utomlands. Han driver numera konsultfirman Voluntarius – Ideella Strategier
295 sidor, häftad.
Utgiven av Sober förlag, Box 12825, 112 97 Stockholm. Telefon: 08-672 60 00. Förlaget ingår i IOGT-NTO-rörelsen.
Boken är tyvär slut på förlaget, men går att låna på bibliotek.
|
Vad läsare sagt om boken Profesionell ideell ”Vi sågs när du höll ett lite föredrag i samband med årsmötet för Rättvis Handel här i Uppsala. Jag köpte din bok. Jag har haft väldig glädje av den. Du lyckas sortera upp det ideella arbetet och beskriva problem och åtgärder och framför allt, peppa upp mig. Jag har arbetat i många olika föreningar, och känner igen så mycket. Med hjälp av din bok tror jag att jag kan göra ett bättre arbete framför allt i Globalen, där jag är styrelseordförande.” (Maria Wold-Troell) "En bra sammanfattning av ett stort, viktigt, förbisett och hittills 'luddigt' ämnesområde. Vad jag förstår fyller boken en lucka i den svenska managementlitteraturen." (Bo Strage) "Jag har just läst boken Professionell Ideell av Christer Leopold och är mycket entusiastisk över den!" (Susanne Vejdemo, aktiv i Sverok) Presentation av boken Professionell ideell - Om att verka med ideell logik Boken Professionell ideell - Om att verka med ideell logik besår av följande kapitel. Dessa presenteras närmare här intill.
Kapitel 1:Folkrörelse i motvind
Trots ett internationellt sett ovanligt starkt och ökande ideellt engagemang har vi en folkrörelsekris i Sverige. Kapitlet förklarar vad folkrörelsernas problem beror på. Först behandlas de yttre och sedan de inre orsakerna.
Till de yttre orsakerna hör sex allmänna omvärldsförändringar sedan 1950. De pekas ut och beskrivs. Dit hör också förändringar inom den offentliga sektorn som t.ex. kommunsammanslagningarna. Dessutom har nya lagar och andra åtgärder direkt eller indirekt försämrat för de ideella organisationerna.
Till de inre orsakerna hör betydande förändringar i folkrörelsernas inre liv. Tre av dem beskrivs och diskuteras i detta kapitel: Livscykeln, tjänstemannastyret samt förvirrad ledningslogik.
Kapitlet mynnar ut i slutsatsen att det aldrig tidigare har varit så svårart att leda en folkrörelse som idag:
”Inte för att det ideella arbetet i sig har ändrat karaktär eller blivit svårare, utan därför att organisationernas inre och yttre miljö så dramatiskt har förändrats. Mer än någonsin behövs kunskaper och insikter om det speciella med ideella organisationer och hur man styr och leder dem.”
Det är denna speciella kunskap och insikt – den ideella logiken – som boken Professionell Ideell handlar om.
Kapitel 2:Ideell logik
”En ideell organisation är varken ett företag eller en myndighet. Den är något helt annat och har sin egen, unika logik. Förr var detta självklart, åtminstone bland de föreningsaktiva, men det är det tyvärr inte idag.”
Så börjar kapitel 2 som beskriver och förklarar den ideella logiken.
Den ideella logiken är en funktionslogik. ”Med (det) menar jag den grundläggande egenskap och funktion som ensamt eller huvudsakligen avgör hur något är och fungerar.” ”Funktionslogiken är en naturlag. Framgång nås genom att man anpassar sig till och drar nytta av den. Att bryta mot den skapar problem.”
Eftersom ideella organisationer har sin egen funktionslogik kan de inte drivas som företag eller myndigheter.
I kapitlet beskrivs företagens och myndigheternas logik och hur de skiljer sig från de ideella organisationernas. Den ideella logiken beskrivs också i detalj.
I kapitlets slutkläm skriver författaren:
”Det är dumt av ideella organisationer att efterapa företag. Det är att låsa in sig i en främmande, allt för förenklad logik. För att bli och förbli framgångsrikta måste de ideella organisationerna forma sina egna teorier och utveckla sina egna metoder.”
Kapitel 3:Den ideella mångfalden
”Den svårfångade mångfalden är en av den ideella sektorns viktigaste särdrag. Till skillnad från myndigheter och företag uppträder ideella organisationer i ett stort antal varianter.”
Det gäller inom länder och mellan länder.
Mångfalden skapar problem på olika sätt, t.ex. hur man ska benämna dem. Det är bakgrunden till sådana begrepp på engelska som ”non-profit organization” (NPO) och ”non-governmental organization” (NGO) som bägge motsvarar svenskans ideell organisation. Ingen av de två benämningar är särskilt bra eftersom de inte säger vad organisationerna är, utan endast vad de inte är.
Men viktigare är naturligtvis att olika varianter av ideella organisationer måste ledas och organiseras på olika sätt.
Kapitlet söker skapa litet klarhet denna förvirring genom att dela in de ideella organisationerna världen över i tre huvudgrupper: Medlemsägda, självägande och tredjepartsägda.
”Den mest påtagliga och praktiska skillnaden mellan olika slags ideella organisationer är nämligen hur deras ägande är konstruerat. De medlemsägda ägs internt (av ett kollektiv av fysiska eller juridiska personer), de tredjepartsägda externt (av en juridisk person) och de självägande inte alls.”
Huvuddelen av kapitlet beskriver, förklarar och exemplifierar de tre huvudgrupperna och deras undergrupper och varianter. Det diskuterar också reella och falska skillnader mellan organisationerna.
Kapitel 4:Det skiljer mellan länderna
Det antas oftast att ideella sektorn och ideella organisationer ser mer eller mindre likadana ut i olika länder, i vart fall inom Europa och Nordamerika. Det här kapitlet visar att så inte är fallet och beskriver och analyserar skillnaderna. Det beskriver också hur dessa skillnader uppstått och konserveras.
Ett land består inte av två sektorer (offentlig och privat), utan av fyra: Familjen, ideella sektorn, näringslivet och staten. De har skilda roller, men kompletterar samtidigt varandra. Hur stora de, vad de gör är och hur gränserna mellan dem går varierar från land till land och över tid.
”Att starta och driva ideella organisationer är människors sätt att lösa uppgifter, tillfredsställa behov och ta sig an problem som lämnas ogjorda av de tre andra sektorerna. I första hand fyller ideella organisationer vakuum, d.v.s. de kompletterar ett existerande utbud eller skapar något helt nytt. ... Detta är en viktig förklaring, kanske den viktigaste, till att vad de ideella organisationerna företrädelsevis gör varierar så mycket från land till land.”
Varje land har sin egen ideella profil. Till de med hög grad av involvering i ideella organisationer hör USA, Holland, England och Sverige, till de med måttlig hör Danmark och till de med låg Latinamerika, för att ge några exempel.
Om man tittar på den dominerande profilen på frivilligarbetet hittar man Sverige i topp vad gäller självförverkligande ideellt arbete (insatser för att främja idéer eller intressen) och USA i topp vad gäller servicelevererande (insatser för att hjälpa andra). I mångt och mycket är ideella sektorn i folkrörelselandet Sverige respektive i ”non-profit”-landet USA antipoder. Större skillnader än så kan man inte finna. Därför är det inte helt oproblematiskt att låna in idéer och metoder från USA (eller för den delen Kanada). Författaren visar på skillnaderna och redovisar effekterna av dem.
Ett lands ideella profil styr dess förståelse såväl av sektorn som av dess dominerande organisationer. Förståelsen leder till mer av det som redan finns och många gånger till ett avvisande av nya idéer som bygger på de ännu icke accepterade modeller. Kapitlet diskuterar hur det påverkat utvecklingen och förståelsen i USA respektive Europa, två motsatta paradigm som kan sammanfattas så här: I USA organiserar man frivilliga, i Sverige mobiliserar man medlemmar.
Kapitlet beskriver sedan närmare situationen i länder som USA, Kanada, Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.
Inom Europa finns betydande skillnader mellan länderna. EU-kommissionen fann 1991, ”att det i var och en av de dåvarande medlemsstaterna fanns minst en slags organisation som liknade dem i de övriga länderna och som juridiskt sett kunde betecknas som ideell. Samtidigt fanns det inte två länder med exakt samma mönster.”
Länder som Sverige, Finland, Frankrike, Tyskland och Holland domineras av självförverkligande ideella organisationer, medan Italien, Belgien, Storbritannien och Spanien domineras av servicelevererande.
Om man jämför den ideella sektorns omsättning i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) inom EU-länderna så hamnar Nederländerna i topp (15,5 %) följt av Irland, Storbritannien och Sverige.
|
Kapitel 5:Ideella föreningens särdrag
Föreningar är inget nytt. De har funnits i alla tider. Kapitlet inleds med litet fakta om det och förklarar varför föreningar varit så viktiga även historiskt sett. ”Föreningens unika fördel är att den gör det möjligt för jämlikar att verka tillsammans.” På den grunden har människor i alla tider använt föreningsformen för att lösa problem.
Föreningsformen har också påverkat hela samhällets utveckling: ”Föreningsdemokratin är all demokratis urmoder, inte dess barn eller barnbarn.”
Kapitlet förklarar kortfattat föreningsjuridiken och går sedan in på likheter och skillnader mellan en förening och ett förbund. Resten av kapitlet ägnas åt att analysera det specifika med förbund och ger en snabbkurs i hur man bygger ett från noll.
Kapitel 6:Folkrörelsen lokalt
Den viktigaste delen av en folkrörelse är dess lokalavdelningar. Det är lokalt som idén prövas och förverkligas. Hur ska lokalavdelningen då vara? Vilka krav ställer t.ex. medlemmarna på den? Vilken är den optimala storleken? Företag har en grundläggande verksamhetsprocess, men en lokalavdelning har två, vissa t.o.m. tre. Vad betyder det för den som leder lokalavdelningens arbete? Kapitlet diskuterar också ledarförsörjning och andra aspekter på lokal ledning. Det avslutas med att redovisa några speciella särdrag med förbundets lokala verksamhet som skiljer dem från andra organisationer.
Kapitel 7:Ideellas kategorier och roller
Det här kapitlet analyserar människorna i föreningar och förbund. Vad de representerar och vilka roller de har och vad det betyder för organisations struktur och funktion. Medlemmarnas betydelse diskuteras liksom olika sätt att förstå medlemskap. En stor del av kapitlet handlar om det speciella med ”frivilliga” till skillnad mot ”aktiva medlemmar”.
Kapitel 8:Ideella tjänster
Alla folkrörelser bedriver verksamheter, d.v.s. de levererar tjänster. Vad är en tjänst i allmänhet och vad är det speciella med ideella tjänster? Hur driver stiftelser, föreningar respektive förbund ideella verksamheter? Hur ska de bäst organiseras? Detta reder kapitlet ut. Det avslutas sedan med att diskutera hur man utvecklar ideella verksamheter.
Kapitel 9:Ideell finansiering Den viktigaste resursen i en förening oavsett om den är liten eller stor som en folkrörelse är medlemsengagemang. Men föreningar behöver också pengar. Föreningar behöver resurser för att 1) driva föreningen, 2) utföra verksamheten, och 3) mobilisera resurser. Det här kapitlet ger vägledning till hur det fungerar och hur en förening ska kunna finansiera sig själv. Företag lever i en vinstekonomi, myndigheter i en anslagsekonomi, men ideella organisationer lever i en gåvoekonomi. Det innebär att finansiering av föreningar skiljer sig från hur företag och myndigheter finansieras. För att lyckas med ideell finansiering måste man förstå dessa skillnader. Kapitlet diskuterar bland annat vad föreningar behöver resurser till och hur de genom egna insatser kan skapa dem, inklusive pengar. Det avslutas med ett avsnitt om offentliga sektorns stöd till föreningar. Kapitel 10:Rekrytera och organisera frivilliga Det mesta av arbetet i en förening eller folkrörelse utförs av ideella krafter utan någon ekonomisk ersättning. De är medlemmar som gör detta dels som förtroendevalda och dels som aktiva. Den vanliga benämningen för de senare är "aktiva medlemmar", men ibland kallas de "frivilliga". Ideellt aktiva som inte är medlemmar kallas vanligtvis "frivilliga", men allt mer också "volontärer". Kapitlet beskriver de olika varianter av ideellt arbete som finns i Sverige, hur frivilliga kan organiseras på ett professionellt sätt av frivilligorganisatörer och hur man bygger upp ett välfungerande frivilligprogram. Kapitel 11:Styra folkrörelser Föreningar styrs av sitt årsmöte och sin styrelse. När det gäller folkrörelser är det litet mer komplicerat givetvis eftersom det rör sig om mycket större och mer komplexa organisationer. Kapitlet reder ut hur man styr ett sådant förbund. Folkrörelser styrs nedifrån och leds uppifrån. Detta är utgångspunkten för kapitlet som visar hur detta fungerar i praktiken. Det handlar om två skilda processer: 1) Demokratiprocessen, och 2) Genomförandeprocessen. Bägge måste hanteras rätt för att förbundet ska fungera. Det är genom demokratiprocessen som de lokalt aktiva medlemmarna styr förbundet. Deras ansträngningar resulterar i beslut på kongressen. Genomförandeprocessen är när förbundsledningen leder hela organisationen att genomföra kongressens beslut. Kapitlet beskriver hur de två processerna ser ut och fungerar. Kapitlet diskuterar också styrelsen och de olika ledningsrollerna och avsluts med strategisk planering, som är en av styrelsens viktigaste styrverktyg. Kapitel 12:Leda folkrörelser Det avslutande kapitlet handlar om hur man leder ett förbund med hjälp av det fjärrstyrda ledarskapet, något som förbundets styrelse gör med hjälp av sitt kansli. I företag och myndigheter, som ju är sammanhållna organisationer, leder man med en hierarki av direkt ledarskap. Förbund som består av ett stort antal självstyrande distrikt och lokalavdelningar står inför en betydligt svårare uppgift. Det fjärrstyrda ledarskapet bygger på helt andra principer än det direkta. Kapitlet beskriver vilka det är och hur det fungerar. Kapitlet beskriver hur förbundet ska drivas och distriktens viktiga roll i detta. Det diskuterar sedan chefens och de anställdas roll och de stora risker som är förknippade med att införa anställda. Folkrörelserna genomgår en livscykel från ung och dynamisk till gammal och grå. Kapitlet beskriver de olika stadierna och vad de innebär och hur man ska göra för att vitalisera förbundet. Kapitlet diskuterar slutligen organisationsutveckling i folkrörelsen, alltså hur förbundet rent praktiskt kan förbättra sig. |
Voluntarius - Ideella Strategier. E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor
© 2021 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.
