Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Så startar ni en ideell förening

 

Det är inte svårt att bilda en förening, men det är viktigt att göra rätt från början. För att bli framgångsrikt måste föreningen få en god start genom ändamålsenliga stadgar, en god organisation och en bra utvecklingstrategi. Om man slarvar med föreningens start blir det mycket svårare att lyckas med föreningen.

 

Så bildar ni en ideell förening steg för steg

I Sverige finns det ingen lag för ideella föreningar. Det behövs inte heller eftersom det finns traditioner, sedvänjor, praxis, domstolsutslag med mera som ger en klar bild av hur man bildar en förening och vad som krävs av en sådan. Nedan berättar vi hur ni bildar en ideell förening. För att göra det behövs minst tre personer.

Det här är stegen för att bilda en ideell förening:

  1. Det börjar med en idé. Det kan t.ex. vara ett problem som måste lösas och som inte har någon annan lämplig lösning, en idé som ska spridas i samhället eller en hobby som ska utövas. Det finns i stort inga begränsningar vad man kan bilda förening kring så länge det handlar om ideell verksamhet.
  2. Det räcker med två-tre personer för att bilda en ideell förening, men i praktiken behövs fler för att få fart på den. Grundarna bör därför prata om sin idé med så många som möjligt. 
  3. De som är mest intresserade av att bilda föreningen formar sig till en självutnämnd interimsstyrelse. Den har inga andra befogenheter eller arbetsuppgifter än att förbereda föreningsbildandet och att försöka intressera så många som möjligt att bli med från början. Läs mer om interimsstyrelsens arbete i artikeln här intill.
  4. När interimsstyrelsen är färdig med förberedelserna kallar den intresserade till möte för att bilda föreningen.
  5. På föreningens konstituerande möte deltar de som vill bilda föreningen och bli dess medlemmar. Till formen liknar mötet ett årsmöte.
  6. Den ideella föreningen bildas genom att det konstituterande mötet beslutar att bilda föreningen, antar stadgar (med föreningens namn och ändamål med mera) och väljer styrelse och övriga funktionärer i enlighet med stadgarna. Mötet dokumenteras i ett justerat protokoll.
  7. I och med detta är föreningen bildad. Den har blivit en juridisk person. Den behöver inte som andra organiastioner registreras och få ett registreringsbevis. Beviset för att föreningen bildats är istället mötesprotokollet och stadgarna.
  8. Omedelbart efter mötet samlas den valda styrelsen till ett konsituterande styrelsemöte. I och med detta är föreningens arbete igång.

Interimsstyrelsen förbereder start av ideell förening

 

När man ska bilda en ideell förening behövs en del förberedelser. Den lilla självutnämnda grupp som gör föreberedelserna kallas interimsstyrelse. Dess enda uppgift är att förbereda bildandet och att kalla intresserade till föreningens konstituerande möte som bildar föreningen, antar stadgarna och väljer en styrelse. Läs mer om föreningsbildandet i artikeln ovan.

När en ny förening bildas är det ofta några få personer som kläckt idén och som drar igång det hela. Dessa personer brukar organisera sig till en interimsstyrelse. Det är en informell grupp ansvarig endast inför sig själv. Dess enda uppgift är att förbereda bildandet av en förening och att hitta och kalla intresserade till det konstituerande mötet. I och med detta möte är föreningen bildad och interimsstyrelsen upplöses eftersom den inte behövs längre.

Det finns inga formella krav på en interimsstyrelse. Av praktiska skäl är det bra om den inom sig utser en sammankallande och en sekreterare. Någon kassör behövs inte eftersom interimsstyrelsen inte hanterar några pengar.

Det är bra om medlemmarna i interimsstyrelsen har stora kontaktnät bland dem som kan tänkas bli med i föreningen. Den måste också kunna lösa sin arbetsuppgift (se nedan). Det kan vara lämpligt att interimsstyrelsen består av 3-7 personer

Om det är möjligt, kan det vara en god idé att skapa lika stor bredd i interimsstyrelsen vad gäller bakgrund, ålder, kön med mera som man önskar ha bland de kommande medlemmarna.

Interimsstyrelsen förbereder bildandet av föreningen genom att till det konstituterande mötet ta fram förslag på:

  1. Föreningsnamn (i stadgarna)
  2. Föreningens ändamål (i stadgarna)
  3. Föreningens stadgar
  4. Verksamhetsplan
  5. Budget
  6. Medlemsavgiftens storlek
  7. Styrelse
  8. Revisorer
  9. Valberedning

Interimsstyrelsen fastställer också dag för det konstituerande mötet, ordnar en lämplig lokal, vidtalar en lämplig mötesordförande och andra mötesfunktionärer och sprider en kallelse till så många intresserade som möjligt.

Under mötet presenterar interimsstyrelsen sina förslag, men har ingen annan särskild roll. Så snart föreningen är bildad och en styrelse vald upphör interimsstyrelsens uppdrag.

   


 

Stadgar för en ideell förening

Stadgarna är den stabila grund en ideell förening vilar på. De är juridiskt viktiga ty utan dem så finns ingen förening. Men annars är stadgarna i huvudsak en praktisk fråga. De innehåller reglerna för hur föreningen ska fungera.

Stadgarna är den ideella föreningens egen "grundlag". De klargör vad föreningen vill åstadkomma (ändamålsparagrafen), hur den är organiserad, hur den styrs och hur den fattar sina beslut. Stadgarna ger också organisationen en nödvändig stabilitet.

En ideell förening måste ha stadgar för att bli till. Att det finns stadgar är därför juridiskt viktigt. Eftersom stadgarna också utgör regler för hur föreningen ska fungera är de ett viktigt juridiskt dokument. De fungerar också som ett juridiskt bindande avtal mellan föreningen och medlemmen. Den som går med i en förening förbinder sig att följa stadgarna och föreningens legitimt fattade beslut.

Stadgarna behövs både internt och externt. Internt som arbetsredskap och rättesnöre för medlemmarna, årsmötet och styrelsen. Externt för att myndigheter, samarbetspartners med mera ska kunna bedöma den ideella föreningen och legitimiteten i dess beslut.

Det finns ingen i lag bestämd form för eller i lag bestämt innehåll för en ideell förenings stadgar. Det finns det däremot för ekonomiska föreningar. Men ideella föreningar och ekonomiska förenigar är inte samma sak. De förstnämda baseras på ideell logik, de senare är företag och baseras på vinstlogik. Därför kan ekonomiska förenigars stadgar möjligen tjäna som en inspiration, men inte som ett rättesnöre när man utformar stadgar för en ideell förening.

Även om det inte finns någon lag om ideella föreningars stadgar så kan det ändå finnas krav från myndigheter att tänka på när man skriver stadgarna. Skattemyndigheterna t.ex. har krav som en allmännyttig ideell förening måste uppfylla för att slippa betala skatt. Ett sådant krav är att föreningen ska vara öppen, d.v.s. att föreningen inte vägrar någon att bli medlem utan särskilda skäl. Det innebär att medlemsantagningen inte får ske på godtyckliga grunder eller vara diskriminerande. Inget hindrar emellertid att även en öppen förening utestänger dem som inte stöder föreningens mål, delar dess ideologi eller söker skada dess verksamhet. Kommuner och olika bidragsgivare kan också ha krav för att ge bidrag. Den här typen av krav är inte tvingande, det är bara föreningar som önskar komma i fråga för de erbjudna fördelarna som behöver följa dem.

Det finns vissa saker som måste finnas med i och vara reglerat av stadgarna för att en förening ska vara funktionsduglig. Det finns också vissa formella krav utifrån föreningspraxis. I övrigt kan innehållet i stadgar variera stort från förening till förening eftersom ideella föreningar ser så olika ut. Bra stadgar är alltid skräddarsydda för just den föreningen.

Det går bra att använda bra mallstadgar som en startpunkt för stadgearbetet. Men dessa går sällan att använda precis som de är, utan behöver förändras för att passa föreningen.

Den absolut viktigaste aspekten när man skräddarsyr stadgarna till en ideell förening är att se till att de ger föreningen den organisationsstruktur, ledning och funktion som bäst passar dess syfte, verksamhet, medlemsstruktur och övriga omständigheter. Stadgarna måste också vara lättlästa, lätta att förstå, logiska och konsekventa. Mot slutet i stadgearbetet bör man också granska huruvida stadgarna är juridiskt korrekta eller inte.

Lämpliga och bra stadgar är en viktig fråga för en förening både vid starten och senare när stadgarna ändras med ändrade behov. Dåliga stadgar skapar problem och merarbete och kan faktiskt hindra en förening från att bli framgångsrik.

För att utarbeta lämpliga och bra stadgar behövs kompetens. Det är i första hand föreningskompetens. Vissa insikter i ideell föreningsjuridik är också bra. Detta är alltså en uppgift man med fördel ger några föreningsrävar. Om det bland föreningens grundare inte finns några sådana så kan det vara vettigt att involvera en expert på ideella föreningar.


Vad är en juridisk person?

Juridisk person är ett juridiskt begrepp. I vanligt tal säger vi organisation.

Juridiska personer och fysiska personer

Inom juridiken skiljer man mellan juridiska personer och fysiska personer. En juridisk person är en organisation och en fysisk person är en enskild människa.

Fysiska personer får sina rättigheter och skyldigheter automatiskt, juridiska personer får dem genom att bildas på det sätt som lagen kräver.

Jurisisk person är ett formaliserat samarbete

En grupp människor eller organisationer kan samverka utan att bilda en organisation. Sådant samarbete kan ske på olika sätt, till exempel i form av ett nätverk. I ett sådant samarbete är alla deltagarna personligen ansvariga för det som görs och för de resurser som används.

Om deltagarna vill ha ett mera permanent, omfattande, självständigt eller självgående samarbete eller om de som samarbetspartners villl minska sitt eget ansvar och risk, är det bäst att de låter samarbetet bli en juridisk person. Typiska juridiska personer är aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. En juridisk person är alltså ett formaliserat samarbete.

Juridiska personens rättigheter och skyldigheter

En juridisk person, som har bildats på rätt sätt och som uppfyller lagens krav, kan i eget namn ingå avtal, äga tillgångar och ådra sig skulder. Den kan betala skatt och uppträda som part i domstol. Den har alltså ungefär samma rättigheter och skyldigheter som en enskild person.

Juridiska personen har ett eget liv

En juridisk person är juridiskt sett något separat från sina ägare. Den har sitt eget liv.

Registrering

Alla juridiska personer utom ideella föreningar måste registreras hos myndighet för att bli till. Sådana registrerade organisationer identifieras genom sitt namn, sitt säte (den plats organisationen har sitt huvudkontor) och sitt organisationsnummer.

Ideella föreningar blir till, alltså blir juridiska personer, genom att bildas på det sätt som beskrivs i artikeln ovan. För dem finns inget krav på registrering för att bli en juridisk person. När de väl blivit juridiska personer kan emellertid också de kan registrera sig för att få ett organisationsnummer. 


How to create a voluntary association in Sweden

Information in English on how to create a voluntary association in Sweden.


002.JPG

Bilden: Viktiga verktyg i föreningsarbetet: Papper och penna samt ordförandeklubban.


Registrering av ideell förening

Det finns ingen lag om att en ideell förening måste registreras för att bli till, alltså bli en juridisk person. Rätten att slippa vara registrerad hos myndigheterna är en viktig del av den svenska föreningsfriheten.

I praktiken undergrävs denna sedvanerätt av såväl myndigheter som företag.

Det är inte ovanligt att det i regeringskansliet och på andra håll tas fram förslag på att en ideell förening måste registreras för att bli juridisk person. Ibland förslås och särskilda krav på föreningsstadgarnas innehåll. Hittills har sådana långtgående förslag lyckligtvis alltid avvisats av riksdagen. Smärre steg i den riktningen har dock tagits, kanske som försök att smyginföra obligatorisk registrering.

De flesta föreningar har inga anställda, betalar inte ut några ersättningar till förtroendevalda eller andra och bedriver ingen momspliktig verksamhet och behöver därför inte registrera sig hos skattemyndigheten. Men en förening som avser göra detta måste de registrera sig hos skatteverket på blanketten 8400. Föreningen får då ett organisationsnummer

Om föreningen önskar öppna ett bankkonto eller hyra en lokal så kräver banken och hyresvärden ofta att föreningen ska ha ett organisationsnummer. Även i detta fall kan föreningen därför tvingas ansöka om ett sådant hos Skatteverket.

En förening som har fått ett organisationsnummer finns med i Skatteverkets interna och Statistiska Centralbyråns (SCB) offentliga dataregister över företag med mera.


Organisationsnummer för ideell förening

En ideell förening får ett organisationsnummer efter ansökan  hos Skatteverket. Det är inte bara vid kontakt med Skatteverket som organisationsnummer behövs utan det kan vara andra som kräver det, t.ex. bank eller hyresvärd.

Ansökan görs på blankett SKV 8400. Till den ska bifogas

  • stadgar
  • protokoll från det konstituerande möte då medlemmarna fattade beslut att bilda föreningen, anta stadgar, utse styrelse etc.
  • utdrag ur senaste årsmötesprotokoll om nya styrelseledamöter valts.

Det är också bra om ansökan kompletteras med adress och/eller personnummer för styrelseledamöterna.

Handläggning av organisationsnummer sker numera på tre skattekontor i Sverige, nämligen skattekontoren i Mariestad, Västervik och Uppsala.

Läs mer i Skatteverkets broschyrer:


Återvänd till Kunskapsbanken

 

 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.