Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Stadgar i ideella föreningar - frågor och svar

 

Här besvaras frågor om stadgarna i den ideella föreningen.
Se också under Föreningskunskap vår sida Så bildar du en ideell förening. Där finns grundläggande information om stadgar i ideella föreningar.
 

"Fråga Föreningsdoktorn" upphör svara på frågor

Det är inte längre möjligt att ställa frågor till frågespalten "Fråga föreningsdoktorn".

Tidigare har jag på ideell basis svararat på frågor om ideella föreningar. Det har skett med mejl direkt till frågeställaren. Frågebesvarandet har upphört från och med 28/11 2016. Däremot kommer tidigare publicerade frågor och svar att finnas kvar här på www.voluntarius.com och utökas.

Svaren i "Fråga föreningsdoktorn" är till för dig som är aktiv i en ideell förening och som vill att den ska fungera bra i enlighet med god föreningssed.

Christer Leopold


Innehåll i "Fråga föreningsdoktorn"

Frågor och svar beträffande ideella föreningar har delats upp på följande kategorier:

Fråga Föreningsdoktorn - startsida

Allmänt

Ansvarsfrihet

Arvoden

Jäv

Medlemmars rättigheter

Medlemskap

Protokoll

Stadgar

Styrelsen

Valberedningen

Årsmötet


 

Vad gör man om medlem vägrar följa stämmans beslut?

Fråga: Hur löser man ett fall där en medlem i en ideell förening vägrar att följa stämmans beslut, ett beslut som är taget med majoritet enligt stadgarna? Vilka åtgärder har föreningen rätt att göra mot en sådan medlem utöver vad som sägs i stadgarna?

Voluntarius svar: I demokratiska ideella föreningar gäller principen om majortitetsbeslut. Ett sådant är giltigt om det inte strider mot stadgarna och om det behandlar alla medlemmar lika. Det gäller för alla medlemmar utan undantag.

Det finns ingen lag om ideella föreningar. Därför är det i detta fall främst vad som står i stadgarna som gäller. Stadgarna är ett avtal. Genom att bli och förbli medlem utfäster man sig att följa dem.

Det är väldigt viktigt att stadgarna är väl genomtänkta och utformade. Både det som står där och det som inte står där kan ha betydelse. Om något uttryckligen står i stadgarna ska det följas. Beträffande det som inte står där gäller stämmans beslut.

Normala sanktioner mot medlemmar som motverkar föreningens syfte och verksamhet är suspendering (avstängning) och uteslutning. I vissa föreningar kan förekomma böter och liknande. Alla sådana beslut kan under vissa omständigheter upphävas av domstol.

Jag kan inte utan mer information om omständigheterna säga vilka åtgärder som föreningen kan vidta i detta fall. Det finns nämligen inget generellt svar. Allt beror på de aktuella omständigheterna , till exempel vad det är för förening, beslutets innehåll och form och vad det är som medlemmen inte vill göra. (September 2011)


Vad gäller om styrelsen inte fått ansvarsfrihet?

Fråga: Vad gäller om föreningsstämman inte beviljar styrelsen ansvarsfrihet?

Voluntarius svar: Om styrelsen i en ideell förening inte beviljats ansvarsfrihet så har föreningen, genom den nyvalda styrelsen, ett år på sig att väcka talan i domstol. Om det inte sker så får den gamla styrelsen automatiskt frihet från ansvar. Detta enligt Hemström, som hänvisar till handelsbalken 18:9. Den som döms kan få betala skadestånd till föreningen. (Oktober 2011)

Källa: Hemström, Carl (1988), Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar. Stockholm: Norstedts Förlag, sid. 143-145.


Kan medlemsmötet fastställa budget, verksamhetsplan och medlemsavgift?

Fråga:
1) Kan föreningen, om stadgarna ej säger annat, besluta på medlemsmötet i november om budget, verksamhetsplan och medlemsavgifter för kommande år?
2) Behöver årsmötet i februari då fastställa dessa beslut?

 

Voluntarius svar:

1) Om det inte står något i stadgarna om hur budget, verksamhetsplan och medlemsavgifter ska beslutas, då gäller i första hand föreningspraxis och därefter god föreningssed. Föreningspraxis är hur ni i just er förening brukar göra, det vill säga det era medlemmar är vana vid och förväntar sig ska hända. Om er förening, trots att det inte står i stadgarna, ändå hittills årsmöte efter årsmöte tagit upp och beslutat om budget, verksamhetsplan och medlemsavgifter, då är det en föreningspraxis att göra så. En styrelse som ändrar viktig föreningspraxis, bör noga informera alla medlemmar om detta, innan det sker. Utifrån god föreningssed är det normala att de här tre frågorna behandlas på årsmötet (då man ju också diskuterar bokslutet för det gångna året), men det finns inget som hindrar att frågorna diskuteras och beslutas på ett vanligt medlemsmöte istället.

 

2) Om det inte står i stadgarna att budget, verksamhetsplan och medlemsavgifter ska beslutas av årsmötet, då behöver man inte ta upp dem på nytt ifall de redan fastställts av medlemsmötet. Men om det uttryckligen står i stadgarna att de ska beslutas av årsmötet, då måste de tas upp där. Det innebär att ett nytt beslut ska tas. Juridiskt sett är det då detta beslut som gäller eftersom årsmötet är föreningens högsta beslutande församling. Årsmötet kan ändra de tidigare besluten (oavsett om medlemsmötet beslutat annat). Att frågan behandlas två gånger är ju olycklig. Så vill man verkligen ha besluten på höstmötet, då bör man i så fall skriva in det i stadgarna.


Kan vi utesluta oönskade medlemmar?

Fråga: Jag är ordförande i en ideell förening och undrar om vi får lov att utesluta oönskade medlemmar?

 

Voluntarius svar: En ideell förening kan utesluta medlemmar. På vilka grunder och hur det går till brukar regleras i stadgarna. Även om det inte står något i stadgarna kan föreningen utesluta sådana medlemmar som uppträtt klart illojalt mot föreningen. Detta beslut bör då fattas av årsmöte/extra årsmöte. Styrelsen bör ha tydliga skäl och god dokumentation för beslutet. Det får inte vara godtyckligt. Felaktig uteslutning kan upphävas av domstol. Se mer: Uteslutning av medlem.


Kan medlem tvingas följa regler annat än de som står i stadgarna?

Fråga: Du har ett förbund med ca 50 föreningar under. Förbundets inriktning är passionen för en hästras. Alltså medlemmarna är alla sorter som är intresserade utav denna hästras, det vill säga fritidsryttare, hobbymänniskor, tävlingsmänniskor, ja precis alla med intresse för denna hästras.
Inom förbundet finns en tävlingsdel samt en avelsdel. Tävlingsdelen har ett regelverk och avelsbiten har ett regelverk. En vanlig medlem som inte håller på med vare sig tävling eller avel kan väl då heller inte omfattas av något av de två regelverken så länge inte förbundets stadgar säger att någon utav regelverken är tvingande för samtliga medlemmar som ingår medlemskap, eller?
Som jag förstår det är det stadgarna i förbundet man underkastar sig som vanlig medlem om inget annat anges. Visst förstår jag att tävlingsreglementet träder i kraft vid lösande av tävlingslicens och under förutsättning att man befinner sig på en utav förbundets ordnade tävlingsaktiviteter, men för vanliga medlemmar kan väl inte detta gälla om inte stadgarna säger så, eller?

 

Voluntarius svar: Tyvärr går det inte att utifrån den information du lämnat säga något bestämt om vad som gäller i detta fall. Allmänt kan jag säga följande utifrån ditt exempel:

Stadgarna är den juridiska grunden för en förening. De reglerar hur den är konstruerad och hur den fungerar. Stadgarna är skräddarsydda för varje förening. De kan ses som ett avtal mellan medlemmarna om hur de vill ha sin förening och samtidigt som ett avtal mellan föreningen och den enskilde medlemmen.

Den som går med i föreningen utfäster sig att följa stadgarna. Normalt ska det därför i stadgarna framgå vad som gäller för medlemmarna. Men ibland finns det dessutom regler som beslutats av årsmötet (och till och med av styrelsen, ifall stadgarna medger det).

Utöver regler som gäller för alla, kan det finnas regler som gäller endast för dem anslutna till viss gren av föreningen. Det kan också finnas särskilda regler för deltagande i aktiviteter. De kan utformas som generella bestämmelser eller som avtal mellan föreningen och den enskilde som anmäler sig till aktiviteten.

Det är avgörande att reglerna beslutats på rätt sätt och av rätt instans, alltså i första hand i enlighet med stadgarna, men också efter vad årsmötet beslutat.

Reglerna får inte vara godtyckliga i innehållet eller i tillämpningen. I princip måste alla medlemmar behandlas lika, inga får diskrimineras.

Man kan alltså granska stadgarna och årsmötesprotokollen för att se om reglerna beslutats på rätt sätt, att de inte diskriminerar vissa medlemmar och att de tillämpas på rätt sätt. Utöver detta, som är juridiska aspekter, kan man granska dem utifrån om de är bra för föreningen och dess medlemmar eller inte: De kan ju tänkas att korrekta regler ändå är dåliga och därför bör upphävas eller ändras. Detta är en föreningspolitisk fråga kan man säga.

Det som jag skriver ovan gäller en förening. En ytterligare komplikation i ditt exempel är att det handlar om ett förbund som samlar olika föreningar. Det finns olika varianter av förbund, men om det i ditt exempel rör sig om självständiga föreningar som slutit sig samman till ett förbund, då är det inte säkert att de beslut som fattas på förbundsnivå gäller för den enskilde medlemmen, som ju juridiskt sett är medlem i sin förening, inte i förbundet. Det är också osannolikt i ett sådant förbund att regler som uppställts av en av medlemsföreningarna också skulle gälla för medlemmarna i systerföreningarna. Vad som exakt gäller i ett sådant här fall beror på stadgarna och årsmötes/kongressbesluten i såväl föreningen som förbundet.

Med andra ord, det skulle krävas en hel del arbete för att klara ut vad som gäller i just ditt fall.


Nominering av styrelseledamöter

Fråga: Jag har en fråga angående nominering av styrelseledamöter vid årsmöte. I stadgarna hos föreningen som jag funderar på att kandidera till står det att:
"Förslag som enskild medlem önskar få behandlat vid årsmöte, skall vara föreningens sekreterare tillhanda senast fyra (4) veckor före utsatt tid för årsmötet."
Om detta gäller motioner, nomineringar eller båda anges inte. Hur ska detta tolkas? Är det nomineringsstopp fyra veckor innan årsmöte eller är det möjligt att nominera på årsmötet?

Voluntarius svar: Stadgar kan skrivas på olika sätt, men normalt syftar ditt citat enbart på motioner. Det handlar om frågor som styrelsen 1) ska sätta upp på dagordningen som en särskild punkt, och 2) fundera över om de ska tillstyrka eller avslå. Normalt får man inte väcka nya frågor på själva årsmötet.

Med val av föreningens funktionärer är det annorlunda. Vad som gäller i din förening framgår nog av stadgarna. I de flesta föreningar väljer årsmötet en valberedning som har att förbereda valen. De kommer till årsmötet med ett färdigt förslag. I de flesta föreningar är det möjligt att på årsmötet nominera andra kandidater också, men det brukar vara så att om inte det finns speciella orsaker så vinner valberedningens förslag.

Om du vill nominera någon ska du alltså i första hand kontakta valberedningen. Om det i er förening inte finns någon valberedning så ska du kontakta styrelsen. Det bästa är att få med sin nominering i valberedningens förslag. Om din kandidat inte finns med där, då nominerar du direkt på årsmötet.


Kan man kalla sig förening om man inte har stadgar?

Fråga: Kan man kalla sig vägföreningen, men inte ha stadgar? Ligger det inte i ordet förening en borgen för att man har dokumenterade stadgar?

 

Voluntarius svar: Det finns ingen lag som uttryckligen förbjuder en grupp människor att kalla sig förening, men att inför utomstående ge sken av att vara en förening (= en juridisk person) kan vara bedrägeri. Jag har svårt att tro att en ”vägförening” kan bedriva sin verksamhet utan kontakter med utomstående. Den bör därför omedelbart bli en rättskapabel ideell förening, det vill säga uppfylla de juridiska krav som finns på att bli juridisk person. Minimikravet är att ha styrelse samt att ha stadgar som anger föreningens namn, ändamål och hur föreningen fattar sina beslut.

 

Om en förening inte har stadgar, så är det ingen förening. Det innebär bland annat att den inte kan verka i eget namn. Den kan inte ha kassa, inte bankkonto, inte teckna avtal, inte ta emot statliga anslag, inte ta ut avgifter av medlemmarna med mera. I en förening så är det också föreningen, den juridiska personen, som är ansvarig för uppkomna skulder, men om ” föreningen” inte är en juridisk person, då är det individerna själva som har allt ansvar. Att bedriva verksamheten i korrekt föreningsform är därför ingen belastning, utan tvärt om en förutsättning och något som underlättar betydligt.

 

Observera att om föreningen gynnar sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomiska medel, det vill säga gör affärer som medlemmarna tjänar pengar på, då kan den inte vara ideell, utan måste registreras som ”ekonomisk förening”, vilket innebär ytterligare krav på juridisk form med mera.


Vad gör man om styrelsen inte sammankallar årsmötet?

Fråga: Läste om "Fusk med årsmötet i ideella föreningar" men saknar synpunkter och besked om konsekvenser, motåtgärder, sanktioner etc. Om en ideell föreningsstyrelse struntar i att kalla till årsmöte under ett par års tid, vad kan då göras, och av vem? Vilka formalia krävs och vilka villkor måste uppfyllas?

 

Voluntarius svar: Den här frågan är alltför omfattande för att besvaras i sin helhet i denna spalt, men jag ska ta upp några aspekter:

 

Det finns ingen lag om ideella föreningar. Föreningens inre förhållanden regleras därför i första hand av stadgarna och i andra hand av föreningens egen praxis. Vad som gäller kan alltså skilja från förening till förening. Om de interna reglerna inte är tillräckliga finns vägledning i god föreningssed och ytterst i domstolsutslag.

 

Normalt står det i den ideella föreningens stadgar att årsmöte ska hållas varje år och att detta ska ta ställning till årsredovisningen och styrelsens ansvarsfrihet. Oftast har styrelseledamöter tidsbegränsade mandat som löper ut vid årsmötet. Det brukar också finnas regler om att revisor eller en viss procent av medlemmarna har rätt att inkalla extra årsmöte.

 

Jag förutsätter att föreningen i detta fall har sådana stadgar. De åtgärder som då ska vidtas är att uppmana styrelsen att snarast sammankalla årsmötet. Det ska i första hand revisorn göra, men om denne missköter sitt uppdrag och inte gör det eller om styrelsen struntar i vad styrelsen säger, då ska ett tillräckligt antal (se stadgarna) medlemmar kräva extra årsmöte för att behandla frågan om att avsätta styrelsen och tillsätta en ny. Det blir då den nya styrelsens uppgift att förbereda och sammankalla ett ordinarie årsmöte (som då även har att ta ställning till den tidigare styrelsens förvaltning och stadgebrott).

 

Om den felande styrelsen trots dessa krav fortfarande inte sammankallar årsmöte eller extra årsmöte, då kan vilken enskild medlem eller grupp av medlemmar som helst ta frågan till domstol. I ett sådant fall är det bäst att konsultera en jurist som är kunnig på ideella föreningar (och inte tror att ideella föreningar och ekonomiska föreningar i stort sett är samma sak). I vissa stadgar finns tyvärr en klausul om skiljedom och då är det detta – betydligt dyrare – förfarande som ska tillämpas.

 

I en förening som drivs i enlighet med stadgarna, där är föreningen och inte styrelsens ledamöter ekonomiskt ansvariga för föreningens åtaganden. En styrelse som på avgörande punkter inte följer stadgarna mister detta skydd. Det kan bli dyrt för den enskilde ledamoten. Förtroendevalda som missbrukar sin förtroendeställning kan också bli skadeståndsskyldiga.

Medlemmar som försöker få rättelse mot en styrelse som missbrukar sitt mandat bör se till att själva följa stadgarna. Det stärker deras ställning internt, i domstol och gentemot utomstående. Att avsätta en felande styrelse med eget fusk sätter sällan punkt för konflikten. (Augusti 2011)


Ingen lag, men god föreningssed

Fråga: Finns det någon lag/bestämmelse om vad som skall behandlas på ett medlemsmöte resp. på ett årsmöte?

Voluntarius svar: Det finns i Sverige ingen lag om ideella föreningar och därmed inga bestämda regler om vad som ska behandlas på ett medlemsmöte respektive årsmöte. Det som överordnat gäller är därför ”god föreningssed” som är ett slags kulturarv som smält samman ett antal viktiga aspekter på föreningsdrift till en fungerande helhet. God föreningssed finns inte nedskrivet, men är levande inom föreningslivet ändå och bland föreningslivets partners, som så kallad tyst kunskap. Dessutom finns domstolarnas tolkningar, skattemyndigheternas krav m.m. När det gäller årsmötets innehåll finns en mycket stark samsyn inom föreningslivet och bland myndigheterna och andra samarbetspartners om vad som måste respektive bör tas upp där för att föreningen ska kunna betraktas som demokratisk.


Jag saknar punkter på styrelsens dagordning

Fråga: Jag sitter som suppleant i en liten förening och ställer mig lite frågande till vår ordförandes dagordning i kallelsen till styrelsemöte. Som tidigare aktiv i flera föreningar så saknade jag bl.a. punkterna om 1) Närvaro, 2) Val av ordförande och sekreterare för mötet, och 3) Om kallelsen skett behörigen. När jag påpekade detta för ordföranden fick jag ett svar i stil med "visa var i stadgarna det står att de här punkterna måste finnas med".
Det är ju tydligt reglerat vilka punkter som måste finnas med på ett årsmöte (varav dessa är några), men utöver att kallelsen måste skickas två veckor innan mötet och att den måste innehålla en dagordning så finns det inget som reglerar vad som ska finnas med styrelsemötet.
Däremot är det konstigt att det ena regleras men inte det andra. Om bara ordföranden är närvarande och väljer sig själv till ordförande, sekreterare och justerare och dessutom inte har skickat ut kallelsen i tid, så kan ju vilka beslut som helst tas med "majoritet" om ingen av de tre ovanstående punkterna finns behandlade i protokollet.

Voluntarius svar: Det finns ingen lag om ideella föreningar. Det är därför i första hand föreningens egna stadgar som utgör reglerna för vad som gäller i föreningen. I andra hand är det föreningens praxis och god föreningssed. Utöver det finns det domstolsutslag att ta hänsyn till i vissa fall. Dessutom finns det andra lagar som också gäller för ideella föreningar, t.ex. om skattefrågor och sysslomän.

Stadgar är en överenskommelse mellan medlemmarna om hur de vill att deras förening ska fungera. De kan därför ha olika innehåll beroende olika behov. Det finns också olika föreningstraditioner som påverkar vad som skrivs i stadgarna. Förutom vissa grundläggande saker, som måste finnas med i stadgarna, så finns det inga tvingande regler. De flesta stadgar håller sig ändå inom ramen för vad vi i Sverige betraktar som god föreningssed.

Till god föreningssed hör att noga reglera årsmötet, som ju är föreningens högsta beslutande församling. Därav de tre punkter på dagordningen som du nämner. Det är mindre vanligt att styrelsemöten i mindre föreningar regleras på samma detaljerade sätt. Behovet finns inte. Ta de tre punktern: 1) Vilka ledamöter som är närvarande på styrelsemötet är lätt att konstatera (de är så få, och alla är kända för alla) och ska alltid anges i protokollet. 2) Normalt är föreningens ordförande mötesordförande och föreningens sekreterare mötessekreterare. 3) Kallelsen till styrelsemöte är mindre formell än till medlemsmöten. Det kan t.ex. räcka med att man på möte ett beslutar om och protokollför vilka dagar och tider man ska träffas på under det närmaste halvåret.

Normalt anger man i stadgarna hur många av styrelsens ledamöter som måste vara närvarande för att styrelsen ska vara beslutsmässig. Detta ska då alltid uppfyllas för att besluten ska vara giltiga. Om det inte står något i stadgarna om hur många styrelseledamöter som måste vara närvarande (eller snarare hur många som kan vara frånvarande), då är det juridiskt underförstått att alla ledamöterna måste vara på plats för att styrelsen ska vara beslutsmässig. Det är också juridiskt underförstått, att alla ledamöter i styrelsen ska kallas till alla styrelsens möten. Det innebär att en ordförande inte kan manipulera styrelsens beslut på det sätt du beskriver i din fråga. Skulle ordföranden ändå göra det då är dessa beslut inte giltiga.

Vad som gäller enligt god föreningssed är s.k. tyst kunskap. Det är alltså inte nedskrivet. Det handlar om sedvänjor, principer och synsätt som förts vidare inom föreningslivet generation efter generation. För detta kan jag inte rekommendera någon särskild bok. Vad det gäller de juridiska aspekterna däremot rekommenderar jag Carl Hemströms Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar.


Förbundsstämmans befogenheter

Fråga: Problembeskrivning: I "min" ideella förening uppdrog förbundsstämman åt styrelsen (FS) att ta fram en alkoholpolicy. FS är motsträvig, formulerar en policy men hävdar att den inte gäller lokalavdelningarna (där i princip all verksamhet finns). Argumentet är att dessa är egna juridiska personer och således inte är bundna av stämma eller FS policybeslut. I stadgarna står endast att avdelningarna ska verka enligt förbundets stadgar och målsättning (som också finns i stadgan i breda formuleringar som att "främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper" etc.). Går det att avgöra om FS härmed gör en rimlig tolkning eller om det bara är ett sätt att slippa verkställa ett beslut man inte gillar?

Voluntarius svar: Det finns två typer av förbund: 1) självständiga organisationer sluter sig samman för visst samarbete, och 2) ett förbund delar upp sig i lokalavdelningar för att utföra sitt arbete. Ni tillhör den senare typen. Ert förbund består därför av självstyrande, men inte självständiga lokalavdelningar. I ett sådant förbund är förbundets stämma och styrelse överordnade lokalavdelningarna. Det behöver inte uttryckligen stå så i stadgarna, det följer av organisationsstrukturen och -logiken. Det innebär att lokalavdelningarna i ert förbund är bundna av de beslut som fattas av förbundsstämman och förbundsstyrelsen.


Måste en förening ha ett säte?

Fråga: Måste en förening ha ett säte, samt måste styrelsen ha ett säte? Och i så fall ska det vara samma? Håller på att bilda en förening med verksamhet i sex län, kansliet finns på en ort men styrelsemöten och årsstämmor kommer att ske på olika ställen i hela regionen för bästa förankring. Hur ska vi då skriva kring säte i stadgarna och måste detta vara med i stadgarna?

Voluntarius svar: Föreningen ska ha ett säte. Det är den ort där kansliet finns, alltså föreningens officiella adress. Formellt är det där styrelsen sammanträder, men styrelsen kan också sammanträda på andra orter precis som årsstämmorna. Sätet ska anges i stadgarna.


 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.