Voluntarius - Ideella Strategier

Föreningskunskap
Blogg

Uteslutning av medlem

 

Ideella föreningar får utesluta medlem för att skydda föreningen och medlemmarnas intressen. Men det får inte ske på godtyckligt sätt, utan måste följa stadgarna. I vissa fall kan uteslutning upphävas av domstol.

 

God föreningssed ger förening rätt att utesluta medlem

God föreningssed är den normkälla som gäller för ideella föreningar. Det är en beprövad kunskap som utvecklats och ärvts vidare inom föreningslivet från tidigare generationer. Enligt den så kan och bör en ideell förening utesluta sådan medlem som skadar föreningen. Men det måste ske på föreningsmässigt sätt och därför bör det finnas en särskild paragraf om detta i stadgarna.


Styrelsen är skyldig ingripa mot medlem som skadar föreningen

En styrelse är vald för att på medlemmarnas uppdrag förvalta föreningen. Därför har den inget val. Den är tvungen att vidta åtgärder om någon medlem börjar skada föreningen. I första hand bör den naturligtvis tala med medlemmen. Om inget annat hjälper bör den inleda en uteslutningsprocess. Om styrelsen inte vidtar rätt åtgärd i rätt tid kan den i vissa fall bli skadeståndsskyldig.

Både utifrån god föreningssed och utifrån styrelsens ansvar som sysslomän så gäller det att styrelsen hanterar uteslutningsärendet på rätt sätt. Eftersom det inte finns någon lag om ideella föreningar så är det i första hand föreningens stadgar som gäller, men även andra aspekter ska vägas in som framgår av artikeln ”Uteslutning av medlem” här intill.

Eftersom stadgarna är så viktiga för att föreningen ska kunna hantera ett uteslutningsärende på ett bra sätt så ser en klok styrelse till att föreningen har bra stadgar inklusive en bra uteslutningsparagraf.


Rättslig prövning av uteslutning ur ideell förening

Uteslutning av medlem i en ideell förening kan inte ske godtyckligt. Det måste ske på rätt sätt och utifrån skäl som är legitima. Om föreningen gör fel så kan domstol under vissa omständigheter upphäva beslutet.

När det gäller formen för uteslutningen så är det i första hand det som står i stadgarna som gäller. Där ska till exempel stå vilket av föreningens beslutsorgan som ska fatta beslutet och hur det ska gå till. Om föreningen vid uteslutningen inte följt stadgarna utan gjort ett formfel så kan den uteslutne i princip vända sig till domstol ”för prövning av om felet är sådant att beslutet bör upphävas” (Hemström 2005 sid 100).

Också när det gäller skälet till utslutningen så ger stadgarna ramarna. Medlemmen måste ha uppfört sig på ett sätt som enligt stadgarna är ett giltigt uteslutningsskäl. Det är normalt föreningens egen tolkning som gäller; domstolarna lämnar i hög utsträckning ”föreningarna fria att själva avgöra om förutsättningarna för uteslutning föreligger” (Hemström 2005 sid 100). Men om medlemskapet har stor ekonomisk betydelse för medlemmarna (till exempel fackföreningar), då är domstolarna mera villiga att kontrollera om föreningens skäl är korrekt, alltså att det personen gjort verkligen täcks in av stadgarna. Högsta domstolen ansåg 1998 att det ekonomiska kriteriet även gäller sådana ideella organisationer som en föräldrakooperativ förskoleförening och en intresseförening för uppförande av båthangarer.

Uteslutning på grund av ras, religion eller liknande kan också överprövas.

Domstolen kan också granska det uteslutningsskäl som står i stadgarna. Om det inte är skäligt så kan det enligt § 36 Avtalslagen ändras eller lämnas utan avseende, vilket innebär att uteslutningen inte är giltig. Grunden för detta är att stadgarna juridiskt sett är ett avtal mellan föreningen och medlemmen.

Se också några rättsexempel om uteslutning av föreningsmedlem på Björn Lundén Information (www.blinfo.se).

Källor:

Carl Hemström (1988) Organisationernas rättsliga ställning - Omekonomiska och ideella föreningar. Stockholm: Norstedts.

 

Carl Hemström (2005) Bolag, föreningar, stiftelser - En introduktion. Femte upplagan. Stockholm: Norstedts.


Uteslutning ur ideell förening

En ideell förening kan utesluta en medlem.  Syftet är att skydda såväl föreningens som medlemskollektivets intressen. I normalfallet sker det i enlighet med stadgarna. I undantagsfall kan det ske även om inget står i stadgarna.

Uteslutning ur ideella föreningar är naturligvis inte så vanligt, men förekommer oftare än vad folk tror. För att undvika godtycke och missbruk som kan skada föreningen och enskilda medlemmar så ska föreningen se till att det sker på ett ”rättsäkert sätt”.

Uteslutningsparagraf i stadgarna

De som skriver en förenings stadgar har mycket att tänka på. En aspekt som de då inte får försumma är riskerna för att medlem eller medlemmar söker skada föreningen. För att skydda föreningen behövs en särskild uteslutningsparagraf som preciserar både uteslutningsskäl och hur uteslutningen ska gå till.

Uteslutningsskäl

Bland de ideella föreningarna finns en stor mångfald vad gäller syfte, verksamhet, organisering, kultur med mera. Det är därför naturligt att det finns stora variationer också i uteslutningsskälen. Stadgarna ska ju återspegla det specifika med föreningen.

Såväl objektiva som subjektiva uteslutningsskäl är tillåtna. Objektiva grunder är till exempel att den som begår en viss namngiven handling kan uteslutas. Ett exempel på det är att medlem inte får bryta mot stadgarna. Objektiva grunder är ganska lätta att identifiera. Värre är det med subjektiva grunder eftersom en sådan är en bedömningsfråga. Ett exempel är att en medlem inte får handla illojalt mot föreningen.

Det finns en tredje variant och det är att utesluta någon på rent skönsmässiga grunder. Med det menas att styrelsen eller årsmötets majoritet utesluter någon bara för att de inte tycker om personen, inte tycker personen platsar eller på några andra grunder som inte är grundande i stadgarna. Uteslutning på skönsmässiga grunder är inte tillåtet.

Uteslutningsform

Uteslutning ska ske på rättssäkert sätt. Det innebär i ideella föreningar att styrelsen och årsmötet hanterar frågan på rätt sätt och normalt också att den som blir utesluten har en viss möjlighet att försvara sig. I praktiken kräver detta välskrivna stadgar för att fungera. Och det som står i stadgarna ska följas till punkt och pricka. Annars kan beslutet vara ogiltigt.

Alla medlemmar har lika rättigheter. Föreningen kan inte behandla den ena medlemmen bättre eller sämre än den andra. Denna rättsprincip kallas likhetsgrundsatsen. Det innebär i detta fall att föreningen ska sträva efter att göra alla uteslutningsärenden och bedömningar så lika det går. Varje uteslutning blir alltså en norm för framtiden, ett prejudikat, som gäller i vart fall till dess stadgarna ändras på denna punkt.

Medlemmens rätt att försvara sig

Det är styrelsens uppgift att bereda uteslutningsärendet. Det innebär att styrelsen samlar in och bedömer ”bevismaterial” och preciserar grunderna för uteslutningen. Därefter bör styrelsen ha en diskussion med den som eventuellt ska uteslutas så att denne kan försvara sig. Först därefter bör styrelsen gå vidare och fatta beslut. Om beslutet blir uteslutning direkt eller att hänskjuta frågan till årsmöte eller särskilt inkallat extra årsmöte beror på vad som står i stadgarna. Om beslutet tas av årsmötet så har normalt den som ska uteslutas rätt att försvara sig där.

Överklagan

Inom förbund kan man ordna det så att lokal uteslutning överprövas av förbundsstyrelsen. Detta ska i så fall anges i stadgarna både lokalt och centralt.

I en självständig lokal förening finns bara två instanser, styrelsen och årsmötet. Om styrelsen utesluter så överprövar årsmötet. Men om årsmötet utesluter så finns ingen överprövning.

Den överprövning av styrelsens beslut som årsmötet gör kan vara direkt eller indirekt. Direkt är den ifall det finns en särskild punkt om detta på dagordningen (normalt som en följd av stadgarna eller en motion). Indirekt är den om den infattas i diskussionen och beslutet om ansvarsfrihet.

Det finns också viss möjlighet till rättslig prövning. Se artikel i mittspalten.

Ska styrelsen eller årsmötet utesluta?

Det är ofta ganska bråttom när uteslutning ska ske. Skadan på föreningen ska ju begränsas. Det talar för att styrelsen ska utesluta. Men ur andra synviklar är det mycket bättre att årsmötet gör det. En bra formel man då kan använda är att ”styrelsen suspenderar och årsmötet utesluter”.

Suspendering är en tillfällig uteslutning i avvaktan på årsmötets beslut. Den som är suspenderad är fortfarande medlem men saknar medlemsrättigheter.

Oavsett vilken form man väljer för uteslutningen så ska den skrivas in i stadgarna.

Uteslutning när inget står i stadgarna

Om det inte står i stadgarna att föreningen kan utesluta medlem så är det normalt inte möjligt. Men det finns situationer då det ändå går. Det är när en medlem uppenbarligen skadar och/eller motverkar det föreningen är till för. Grunden för detta är att föreningen är en samverkan för att nå ett visst mål. Den som går med i föreningen går med på att bidra till denna samverkan och detta mål och att inte motverka dem.

När uteslutning sker trots att det inte är reglerat i stadgarna så är kraven på skäl och form större. Den åstadkomna skadan måste vara stor. Beslutet måste fattas av årsmötet eller extra årsmötet som ju är föreningens högsta instans, den som skapar föreningens policy.

För att skydda föreningens och medlemmarnas intressen och för att undvika onödiga konflikter är det klokt att i stadgarna ha en genomtänkt uteslutningsparagraf.

Missbruk av uteslutning

I en förening råder maktbalans mellan årsmöte och styrelse. För att denna ska fungera väl måste det vara högt i tak. Medlemmarna ska på årsmötet kunna diskutera och kritisera styrelsens arbete och vid behov byta ut den. I föreningar där styrelsen tar sig för stor makt händer det ibland att styrelsen tillgriper odemokratiska medel för att förhindra kritik och för att driva igenom sin vilja. Till de odemokratiska metoder som då ibland används hör att utesluta medlemmar bara därför att de är kritiska eller vill något annat än styrelsen.

Det viktigaste föreningens medlemmar kan göra för att förhindra att uteslutningsparagrafen missbrukas är att se till att föreningen har bra stadgar. När det gäller uteslutningens form och skäl ska de skydda föreningen och samtidigt göra godtycklig uteslutning omöjlig. Helst bör endast årsmöte eller extra årsmöte ha rätt att utesluta.  


 

 

 

Återvänd till startsidan                          

    

 

Voluntarius - Ideella Strategier.  E-post: Klicka för mail till Voluntarius om annat än föreningsfrågor  

 

©2017 Voluntarius - Ideella Strategier. Alla rättigheter reserverade.